Att vara medie- och informationskompetent idag innebär bland annat att kunna förstå mediers roll i samhället, att kunna ta till sig, sortera och värdera information och att ha de kunskaper som krävs för att själv agera som medskapare, såväl fysiskt som digitalt. Att vara källkritisk är en mycket viktig del av denna förståelse och därför en grundläggande förutsättning för att fullt ut kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Det räcker inte längre att vara läs- och skrivkunnig, du måste dessutom ha en djupare förståelse för vad du läser och skriver och varför du gör det. Du måste kunna behärska ett flertal relevanta redskap för att ta till dig åsikter, budskap och information och inte minst för att kunna göra din egen röst hörd. Att tillägna sig ett källkritiskt tänkande innebär att bli medveten om de strukturer och de intentioner som ligger bakom den information som når oss och är intimt förknippat med en av demokratins grundpelare: yttrande- och informationsfrihet.
Den svenska skolans dokument förstärker vikten av att barn och ungdomar tidigt tillägnar sig ett källkritiskt tänkande. Gymnasieskolans läroplan (Lgy11) inleds t ex med de grundläggande värden i form av mänskliga rättigheter och demokrati som utbildningen ska vila på, för att sedan gå raskt in på skolans uppdrag:
”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” (s. 7)
Ett källkritiskt tänkande tas upp ett flertal gånger, både i de övergripande målen och i riktlinjerna där eleverna ska lära sig att ”… kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden…” (s. 9) samt i flera av de ämnesspecifika kriterierna.
Unga och mediaområdets aktörer
Information sprids blixtsnabbt i dagens digitala samhälle och barn och ungdomar är ständigt i framkant när det gäller att ta till sig nya sätt att kommunicera och utbyta information på. De är aktiva inom sociala medier och på olika forum och utsätts därför ständigt för privatpersoners inlägg och åsikter, traditionella mediers reportage samt en evig och aldrig sinande ström av reklam. Internet är idag den dominerande informationskanalen för många unga. I Hanging Out, Messing Around, and Geeking Out talar författarna om ”new media literacy” och svårigheten för vuxna att bedöma hur sådan litteracitet ser ut då den är ständigt föränderlig och dessutom ofta ses ur ett utifrånperspektiv (s. 23-26).
Kombinationen av ständigt tillgänglig och föränderlig information, den obegränsade möjligheten för vem som helst att skapa och producera samt den unga målgruppen skapar en ofta problematisk situation där bristen på källkritik kan få förödande konsekvenser. Detta kräver att såväl stora mediala aktörer som utbildningsväsende och samhälle tar ett större ansvar för vad som förmedlas, både på nätet och i traditionella medier. En viktig del av det källkritiska tänkandet innebär också att själv vara medveten om och ta ansvar för de följder de egna handlingarna och bidragen kan få.
Stora aktörer som företag och söktjänster har ett oerhört stort inflytande över människors vardag och sätt att tolka sin omvärld och det finns många aspekter att peka på. Att ta upp och problematisera det faktum att det förekommer individanpassad marknadsföring och inte minst skräddarsydd information ser jag t ex som en oerhört stor uppgift i arbetet med att utbilda barn och unga i källkritik och MIK överlag. Själv blev jag inte på allvar medveten om vilka följder detta selektiva sätt att konsumera information faktiskt kan komma att få innan jag lyssnade på föreläsningen av Jan Nolin på BHS under träffen i april. Om detta har tidigare skrivits i Biblioteksbladet (2012:5, s. 5-6). Här följer ett youtubeklipp på samma tema, Terrier Tech: Google Privacy Policy från mars 2012:
Undervisning i källkritik
För att undervisning och kunskap ska blir relevant för elever att ta till sig är det viktigt att utgå från deras vardag. Faktum är att källkritik är något som alla kommer i kontakt med ständigt och mer eller mindre medvetet reflekterar över. Det gäller att ta vara på och synliggöra detta. Att diskutera sådant som ryktesspridning bland ungdomar på nätet, skräddarsydd reklam som dyker upp på sociala medier eller något så spännande som konspirationsteorier är exempel på sätt att väcka intresse och koppla ihop undervisning med vardag och verklighet. Vikten av att få eleverna att förstå kopplingen till deras egen vardag och till specifika situationer tas ofta upp i senare forskning om källkritik och undervisning, så även i Louise Limbergs avsnitt i sammanställningen Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället (Carlsson, s. 71).
På den gymnasieskola där jag arbetar som bibliotekarie brukar vi sätta ihop minst en s k ”datordag” för alla ettor i samband med att de får sina datorer. En viktig del här är förstås källkritik. Förra terminen höll jag tillsammans med en lärare i svenska och engelska i en 30-minutersstation där vi diskuterade kring just konspirationsteorier. Vi inledde med att helt enkelt prata om varför vissa länkar och sökträffar känns mer trovärdiga än andra, om olika sätt att bedöma källor etc. Sedan fick eleverna googla fram information om den mytomspunna 1700-talsordern Illuminati och vi gick igenom vad de fått fram och hur de resonerade kring val av källor och tillförlitlighet. Att använda sig av filmklipp, ofta reklam, och samtala kring dem ihop med elever är ett annat exempel på ett vardagsnära och avslappnat sätt att medvetandegöra hur vi tar till oss information och vad avsändaren vill att vi ska känna. När vi inledde den här kursen i våras fick vi lyssna till en väldigt inspirerande föreläsning med Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna där han visade exempel på just detta.
Eftersom källkritik, och MIK överlag, är en så oerhört viktig kompetens att besitta i det offentliga rummet idag tror jag personligen på idén att integrera denna i alla ämnen och att låta den bli en naturlig del av skolans och bibliotekens undervisning. Det kan kanske tyckas vara en utmaning, men är framförallt en stor möjlighet och ett lysande tillfälle att engagera eleverna i arbetet samt en naturlig utveckling av de tankar som jag tyckt mig uttolka i den litteratur jag refererat till. Läsförmåga har tidigare kopplats ihop med informationssökning och källkritik (se ex. Alexandersson & Limberg, s.13), och precis som nyttan med att arbeta ämnesövergripande och tematiskt med språk och läsning (se ex. Stehagen 2014) tror jag på de fördelar som finns med att införliva ett källkritiskt perspektiv i så många sammanhang som möjligt. Förhoppningsvis skulle det källkritiska tänkandet då kunna bli en naturlig del av hur barn och unga ser på medier och information idag.
Referenser
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling/Liber.
Carlsson, Ulla, red. (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverksamhället: Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom/The International Clearinghouse on Children, Youth and Media.
Vikten av källkritik i ett demokratiskt samhälle
Att vara medie- och informationskompetent idag innebär bland annat att kunna förstå mediers roll i samhället, att kunna ta till sig, sortera och värdera information och att ha de kunskaper som krävs för att själv agera som medskapare, såväl fysiskt som digitalt. Att vara källkritisk är en mycket viktig del av denna förståelse och därför en grundläggande förutsättning för att fullt ut kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Det räcker inte längre att vara läs- och skrivkunnig, du måste dessutom ha en djupare förståelse för vad du läser och skriver och varför du gör det. Du måste kunna behärska ett flertal relevanta redskap för att ta till dig åsikter, budskap och information och inte minst för att kunna göra din egen röst hörd. Att tillägna sig ett källkritiskt tänkande innebär att bli medveten om de strukturer och de intentioner som ligger bakom den information som når oss och är intimt förknippat med en av demokratins grundpelare: yttrande- och informationsfrihet.
Den svenska skolans dokument förstärker vikten av att barn och ungdomar tidigt tillägnar sig ett källkritiskt tänkande. Gymnasieskolans läroplan (Lgy11) inleds t ex med de grundläggande värden i form av mänskliga rättigheter och demokrati som utbildningen ska vila på, för att sedan gå raskt in på skolans uppdrag:
”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” (s. 7)
Ett källkritiskt tänkande tas upp ett flertal gånger, både i de övergripande målen och i riktlinjerna där eleverna ska lära sig att ”… kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden…” (s. 9) samt i flera av de ämnesspecifika kriterierna.
Unga och mediaområdets aktörer
Information sprids blixtsnabbt i dagens digitala samhälle och barn och ungdomar är ständigt i framkant när det gäller att ta till sig nya sätt att kommunicera och utbyta information på. De är aktiva inom sociala medier och på olika forum och utsätts därför ständigt för privatpersoners inlägg och åsikter, traditionella mediers reportage samt en evig och aldrig sinande ström av reklam. Internet är idag den dominerande informationskanalen för många unga. I Hanging Out, Messing Around, and Geeking Out talar författarna om ”new media literacy” och svårigheten för vuxna att bedöma hur sådan litteracitet ser ut då den är ständigt föränderlig och dessutom ofta ses ur ett utifrånperspektiv (s. 23-26).
Kombinationen av ständigt tillgänglig och föränderlig information, den obegränsade möjligheten för vem som helst att skapa och producera samt den unga målgruppen skapar en ofta problematisk situation där bristen på källkritik kan få förödande konsekvenser. Detta kräver att såväl stora mediala aktörer som utbildningsväsende och samhälle tar ett större ansvar för vad som förmedlas, både på nätet och i traditionella medier. En viktig del av det källkritiska tänkandet innebär också att själv vara medveten om och ta ansvar för de följder de egna handlingarna och bidragen kan få.
Stora aktörer som företag och söktjänster har ett oerhört stort inflytande över människors vardag och sätt att tolka sin omvärld och det finns många aspekter att peka på. Att ta upp och problematisera det faktum att det förekommer individanpassad marknadsföring och inte minst skräddarsydd information ser jag t ex som en oerhört stor uppgift i arbetet med att utbilda barn och unga i källkritik och MIK överlag. Själv blev jag inte på allvar medveten om vilka följder detta selektiva sätt att konsumera information faktiskt kan komma att få innan jag lyssnade på föreläsningen av Jan Nolin på BHS under träffen i april. Om detta har tidigare skrivits i Biblioteksbladet (2012:5, s. 5-6). Här följer ett youtubeklipp på samma tema, Terrier Tech: Google Privacy Policy från mars 2012:
Undervisning i källkritik
För att undervisning och kunskap ska blir relevant för elever att ta till sig är det viktigt att utgå från deras vardag. Faktum är att källkritik är något som alla kommer i kontakt med ständigt och mer eller mindre medvetet reflekterar över. Det gäller att ta vara på och synliggöra detta. Att diskutera sådant som ryktesspridning bland ungdomar på nätet, skräddarsydd reklam som dyker upp på sociala medier eller något så spännande som konspirationsteorier är exempel på sätt att väcka intresse och koppla ihop undervisning med vardag och verklighet. Vikten av att få eleverna att förstå kopplingen till deras egen vardag och till specifika situationer tas ofta upp i senare forskning om källkritik och undervisning, så även i Louise Limbergs avsnitt i sammanställningen Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället (Carlsson, s. 71).
På den gymnasieskola där jag arbetar som bibliotekarie brukar vi sätta ihop minst en s k ”datordag” för alla ettor i samband med att de får sina datorer. En viktig del här är förstås källkritik. Förra terminen höll jag tillsammans med en lärare i svenska och engelska i en 30-minutersstation där vi diskuterade kring just konspirationsteorier. Vi inledde med att helt enkelt prata om varför vissa länkar och sökträffar känns mer trovärdiga än andra, om olika sätt att bedöma källor etc. Sedan fick eleverna googla fram information om den mytomspunna 1700-talsordern Illuminati och vi gick igenom vad de fått fram och hur de resonerade kring val av källor och tillförlitlighet. Att använda sig av filmklipp, ofta reklam, och samtala kring dem ihop med elever är ett annat exempel på ett vardagsnära och avslappnat sätt att medvetandegöra hur vi tar till oss information och vad avsändaren vill att vi ska känna. När vi inledde den här kursen i våras fick vi lyssna till en väldigt inspirerande föreläsning med Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna där han visade exempel på just detta.
Eftersom källkritik, och MIK överlag, är en så oerhört viktig kompetens att besitta i det offentliga rummet idag tror jag personligen på idén att integrera denna i alla ämnen och att låta den bli en naturlig del av skolans och bibliotekens undervisning. Det kan kanske tyckas vara en utmaning, men är framförallt en stor möjlighet och ett lysande tillfälle att engagera eleverna i arbetet samt en naturlig utveckling av de tankar som jag tyckt mig uttolka i den litteratur jag refererat till. Läsförmåga har tidigare kopplats ihop med informationssökning och källkritik (se ex. Alexandersson & Limberg, s.13), och precis som nyttan med att arbeta ämnesövergripande och tematiskt med språk och läsning (se ex. Stehagen 2014) tror jag på de fördelar som finns med att införliva ett källkritiskt perspektiv i så många sammanhang som möjligt. Förhoppningsvis skulle det källkritiska tänkandet då kunna bli en naturlig del av hur barn och unga ser på medier och information idag.
Referenser
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling/Liber.
Carlsson, Tobias (2012). Du söker – någon annan finner… Biblioteksbladet, 2012:5, s. 5-6.
Carlsson, Ulla, red. (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverksamhället: Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom/The International Clearinghouse on Children, Youth and Media.
Föreläsning av Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna, BHS, 2014-04-10.
Föreläsning av Jan Nolin, BHS, 2014-04-10.
Ito, Mizuko, red. (2010). Hanging Out, Messing Around, and Geeking Out: Kids Living and Learning with New Media. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011). Stockholm: Skolverket
Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen: Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia Fortbildning.