Uppgift: Hur kan källkritik vara en del av ett demokratiskt samhälle? Varför är källkritik ett viktigt fundament i ett demokratiskt samhälle? När du som kursdeltagare läst kurslitteraturen och fått inspiration från föreläsare ska du på denna wikiplats redogöra för och problematisera vilka funktioner aktörer inom mediaområdet har i relation till barn och unga. Redovisa också hur dessa erfarenheter praktiskt kan användas vid undervisning i källkritik. Uppgiften genomförs individuellt.
Introduktion
Det finns många sätt på vilket en användare av olika slags medier påverkas att tycka på ett visst sätt. Precis som det varit i reklam genom alla tider vill olika aktörer påverka personer att välja deras produkter, att hänga på en hype eller att tycka som de gör. Det kan handla om olika politiska partier, försäljare av vissa datorprodukter eller någon som lagt upp en Youtube-film som de vill skall bli riktigt känd. Det kan självfallet också handla om miljoner andra anledningar, men då vi lever i ett samhälle som till stor del präglas av en mycket aktiv medienärvaro så ökar också kraven på ett källkritiskt tänkande, samtidigt som detta tänkande också försvåras när det inte är så enkelt som att all information finns i böcker. Det finns inget "ett sätt" som kan hantera det källkritiska medvetandegörandet i förhållande till alla slags medier.
En-till-en
Många skolor (även vår) har under en tid haft en dator till varje elev, s.k. en-till-en, och vi kan nu se tendenser kring detta som behöver adresseras. Många skolor har sett datorerna som ett försäljningsargument för att få eleverna att välja just deras skolor, men har då tappat bort att ge eleverna rätt verktyg för att faktiskt använda datorerna till något mer än bara en modernare "penna och papper". Jag har själv hört skolbibliotekarier vara rädda för det här med datorerna då "ingen kommer att använda biblioteket längre". Till viss del är detta sant även för vår skola (alltså att användandet har gått ner), men det har ökat på andra sätt. De kan nu sitta var som helst och söka information, vilket gör att den fysiska lokalen inte är nödvändig för att åstadkomma en sökning. Däremot så kommer fler frågor från eleverna om hur man söker information bättre. De har datorerna, de vet hur man skall googla (om än inte effektivt) men de stöter på patrull när den information de tycker sig borde hitta inte finns där. Eller så går de i fällor och accepterar "sanningar" utan att granska dessa djupare. Skolan måste således, som jag ser det, öka stödet kring att eleverna på ett bättre sätt skall lära sig att söka information såväl som att skolan behöver fokusera på källkritik ännu mer. Detta redan från tidiga åldrar.
Källkritik - en naturlig del
I varje ämne så finns det möjlighet till kritisk reflektion. Jag har märkt, och säkert många med mig, att med exempel som är baserade på elevens vardag, eller som är hämtad ifrån densamma, så blir också reflektionen lättare att ta till sig. Jag har flera gånger tagit upp händelser som eleverna spritt mellan sig på sociala medier, i både lektionsform och i direkta diskussioner med eleverna. Det kan ha gällt Youtubeklippet om en örn som tog ett barn, Disneygate eller nyheten om ett kidnappat barn. I dessa tre virala trender så har det funnits olika underliggande syften till spridandet.
Örnen som tog ett barn: Här har någon manipulerat en videofilm (från början minst två filmer) så att det ser ut som att ett barn har lyfts upp av en örn och sedan släppts ner. Det är ett oerhört väl utfört arbete och syftet var säkert att göra en kul grej och sedan se hur långt det kunde sprida sig - det gjordes tydligen som ett filmprojekt i skolan. 44 miljoner visningar senare är det fortfarande folk som sprider den vidare.
Disneygate - handlade om att Disney tog 2012 bort några av de rasistiskt präglade stereotyperna i Disneys julprogram på TV. Folk blev upprörda och klagade högljutt på sociala medier under #disneygate. Jag tog upp diskussionen med syfte att ge en bredare bakgrund till problematiken. Det blev en diskussion om pickanninny-karikatyrer och hur dessa har använts för att förtrycka och nedvärdera personer med annan hudfärg. Jag förväntade mig inte att eleverna skulle tycka som jag utan ville väcka deras källkritiska synsätt, och detta uppnåddes även i diskussionen.
Nyheten om ett kidnappat barn sprids då och då. Denna gång gällde det ett barn i Västerås, och det visade sig att den troliga sanningen bakom denna nyhet (som inte var sann) var att det fanns en dispyt mellan barnets föräldrar. Nu sprids istället en bild på ett barn, området där hon bor nämns och det fritids som hon tillhör nämns också. Vad detta skulle kunna ha för inverkan på barnet går inte att överblicka. Nyheten sprids fortfarande vidare i perioder, sannolikt för att de flesta tänker "OMG - jag måste dela detta vidare och hjälpa den stackars flickan".
Det här var bara några exempel på viralspridning av spektakulära och diskuterbara åsikter. Genom att ta upp detta i diskussion med eleverna direkt när det händer så finns det också en möjlighet att de faktiskt lär sig något av detta. Thurén fokuserar i sin skrift på just Internetkällor, då främst sådana källor som är relativt statiska, men jag väljer att fokusera på de källor som finns i elevernas direkta vardag genom sociala medier. Jag tror att det är mer effektivt (och för eleverna intressant) och gör att eleverna sedan kan applicera sina nya nyvunna kunskaper i ett källkritiskt förhållningssätt direkt på andra källor.
Vad beror då denna låga källkritiska aktivitet på? Jag menar att det främst handlar om att eleverna lever i en verklighet som bygger på snabba skiftningar. I detta läge så uppmuntras det att man också klickar på gilla, delar vidare och på andra sätt deltar i denna ström av skiftningar. Det är inte möjligt för oss pedagoger att finnas där när de ser ett inlägg som de skickar vidare, men då kan vi ge hjälp till dem att förbereda sig inför nästa gång det händer - för det händer.
Problemet ligger alltså i de snabba förändringarna men det finns som alltid en möjlighet att göra skillnad.
Källförteckning
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2007). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Fleischer, Håkan (2013). En elev - en dator : kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den digitaliserade skolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation
Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber
Thurén, Torsten & Strachal, George (2011). Källa: internet : att bedöma information utifrån källkritiska principer. Malmö: Gleerups
Introduktion
Det finns många sätt på vilket en användare av olika slags medier påverkas att tycka på ett visst sätt. Precis som det varit i reklam genom alla tider vill olika aktörer påverka personer att välja deras produkter, att hänga på en hype eller att tycka som de gör. Det kan handla om olika politiska partier, försäljare av vissa datorprodukter eller någon som lagt upp en Youtube-film som de vill skall bli riktigt känd. Det kan självfallet också handla om miljoner andra anledningar, men då vi lever i ett samhälle som till stor del präglas av en mycket aktiv medienärvaro så ökar också kraven på ett källkritiskt tänkande, samtidigt som detta tänkande också försvåras när det inte är så enkelt som att all information finns i böcker. Det finns inget "ett sätt" som kan hantera det källkritiska medvetandegörandet i förhållande till alla slags medier.
En-till-en
Många skolor (även vår) har under en tid haft en dator till varje elev, s.k. en-till-en, och vi kan nu se tendenser kring detta som behöver adresseras. Många skolor har sett datorerna som ett försäljningsargument för att få eleverna att välja just deras skolor, men har då tappat bort att ge eleverna rätt verktyg för att faktiskt använda datorerna till något mer än bara en modernare "penna och papper". Jag har själv hört skolbibliotekarier vara rädda för det här med datorerna då "ingen kommer att använda biblioteket längre". Till viss del är detta sant även för vår skola (alltså att användandet har gått ner), men det har ökat på andra sätt. De kan nu sitta var som helst och söka information, vilket gör att den fysiska lokalen inte är nödvändig för att åstadkomma en sökning. Däremot så kommer fler frågor från eleverna om hur man söker information bättre. De har datorerna, de vet hur man skall googla (om än inte effektivt) men de stöter på patrull när den information de tycker sig borde hitta inte finns där. Eller så går de i fällor och accepterar "sanningar" utan att granska dessa djupare. Skolan måste således, som jag ser det, öka stödet kring att eleverna på ett bättre sätt skall lära sig att söka information såväl som att skolan behöver fokusera på källkritik ännu mer. Detta redan från tidiga åldrar.
Källkritik - en naturlig del
I varje ämne så finns det möjlighet till kritisk reflektion. Jag har märkt, och säkert många med mig, att med exempel som är baserade på elevens vardag, eller som är hämtad ifrån densamma, så blir också reflektionen lättare att ta till sig. Jag har flera gånger tagit upp händelser som eleverna spritt mellan sig på sociala medier, i både lektionsform och i direkta diskussioner med eleverna. Det kan ha gällt Youtubeklippet om en örn som tog ett barn, Disneygate eller nyheten om ett kidnappat barn. I dessa tre virala trender så har det funnits olika underliggande syften till spridandet.
Det här var bara några exempel på viralspridning av spektakulära och diskuterbara åsikter. Genom att ta upp detta i diskussion med eleverna direkt när det händer så finns det också en möjlighet att de faktiskt lär sig något av detta. Thurén fokuserar i sin skrift på just Internetkällor, då främst sådana källor som är relativt statiska, men jag väljer att fokusera på de källor som finns i elevernas direkta vardag genom sociala medier. Jag tror att det är mer effektivt (och för eleverna intressant) och gör att eleverna sedan kan applicera sina nya nyvunna kunskaper i ett källkritiskt förhållningssätt direkt på andra källor.
Vad beror då denna låga källkritiska aktivitet på? Jag menar att det främst handlar om att eleverna lever i en verklighet som bygger på snabba skiftningar. I detta läge så uppmuntras det att man också klickar på gilla, delar vidare och på andra sätt deltar i denna ström av skiftningar. Det är inte möjligt för oss pedagoger att finnas där när de ser ett inlägg som de skickar vidare, men då kan vi ge hjälp till dem att förbereda sig inför nästa gång det händer - för det händer.
Problemet ligger alltså i de snabba förändringarna men det finns som alltid en möjlighet att göra skillnad.
Källförteckning
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2007). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Fleischer, Håkan (2013). En elev - en dator : kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den digitaliserade skolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation
Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber
Thurén, Torsten & Strachal, George (2011). Källa: internet : att bedöma information utifrån källkritiska principer. Malmö: Gleerups