Internetkunskap: att hitta korrekt information på Internet - exempel på bra video att visa för elever
Varför källkritik? I ett demokratiskt samhälle som Sverige -- där yttrande- och tryckfrihet råder -- där man ett par klick bort själv kan redigera en Wikipediasida eller med ett anonymt alias skriva diverse kommentarer på ett chattforum -- där är det extra viktigt att medborgarna växer upp med ett källkritiskt öga till den information de så vidlyftigt erbjuds från alla håll och kanter. Unicefs barnkonvention stipulerar hur:
konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål * uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet (...) (artikel 17, Unicef 1989)
Barnkonventionen trycker på att det är väsentligt att barn har tillgång till olika sorters källor för information, där digitala varianter bör ses som en stor del av det . Vidare anser Skolverket att det är av stor vikt att barn från tidig ålder lär sig om medie- och informationskunnighet. Dagens läroplaner och kursplaner visar redan nu hur viktigt det är att eleverna kan “orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ…” __(www.skolverket.se/ laroplaner-amnen-och-kurser__) Även andra artiklar i barnkonventionen (t.ex. artikel 29) tar upp hur inget barn ska utsättas för kränkande behandlingar och det är angeläget att även informera kring näthat och var gränser för hur man får uttrycka sig på nätet går. Datainspektionens sida __www.kränkt.se__ kan här vara en bra källa.
Skolan bör otvivelaktigt vara fundamentet i källkritikens vara i samhället. Detta menar även Elza Dunkel i Vad gör unga på nätet? där hon framhåller att “skolan måste vara den perfekta aktören om samhället menar allvar med att öka kunskapen om och respekten för ungas nätanvändande” (2009, s 96). Framtida läroplaner bör placera ytterligare betoning på mediers roll i samhället, reell informationssökning och källkritikens grunder i skolans ämnen, och säkerligen mer specifikt i ämnen såsom svenska och samhällskunskap.
Vidare menar Unesco att lärarutbildningen bör reformeras till den grad att organisationens arbete kring MIK bör ingå som viktig del till de framtida lärarna (2011). Lärarutbildningen behöver uppdateras för att kunna matcha det ständigt förändrade medielandskap som fortgår framför våra ögon. Att vara före, eller åtminstone, jämfota med eleverna när det digital intresse är ett minimum för framtidens lärare. Denna synvinkel delas av Statens medieråd i dess kartläggning av MIK (2014).
Ett demokratiskt samhälle utan källkritik är att jämföra med ett endimensionellt tänkande där verkligheten målas upp av en bestämd grupp. Frågan är om ett demokratiskt samhälle verkligen kan vara demokratiskt i ordets rätta betydelse utan just källkritik. Ett nekande svar står då nära till hands. Ett demokratiskt samhälle bör naturligtvis vila sitt huvud på källkritikens, pluralitetens och de många vinklarnas pelare. Ewa Thorslund, direktör för Statens Medieråd, uttrycker i en artikel av Synnöve Almer i Skolvärlden hur “skillnader i mediekunnighet hotar demokratin” (2013). Just detta är den berättigade farhågan -- hur kan skolan tillgodose att det blir en likvärdig mediekunnighet i Sverige? Hur förhindrar skolan att stora skillnader uppstår, som i långa loppet leder till en urkalkning av vissa ungdomars delaktighet i demokratin? Fredrik Holmberg ser i den idag ojämlika fördelningen av MIK i landet en orsakgrund i kommunaliseringen och utvecklingen av många friskolor (2013, s 104). Sverige var väl framme i IT-satsningar för något decennium, men har idag tappat och det finns ett stort behov av att få till större likvärdighet (ibid.). Kanske kan ett förstatligande av skolan utmynna i större likvärdighet?
Vilka mediaaktörer möter eleverna idag?
Många av de aktörer som barn och unga idag möter är sådana som ofta fått stor genomslagskraft. Exempel på sådana aktörer kan vara: Twitter, Instagram, Facebook, Youtube, Snapchat, olika bloggar, realitysåpor, för att nämna några. Dessa aktörer är ofta ett sammelsurium av blandat innehåll där avsändaren ibland är svår att urskilja. Likaså är mängden av information som pumpas ut enorm och till slut kan det vara svårt att till och med hitta den primära källan för en viss information. Detta är speciellt utmärkande för Facebook där fiktiva nyheter delas kors och tvärs och där källkritiken ofta förpassas till städskrubben.
Hur gå tillväga?
Återigen behöver skolans undervisning ta tag i detta problem och med hjälp av verkliga exempel synliggöra de källkritiska strukturer som bör finnas i varje tonårings kropp. Många är de resurser som ändå finns och som kan användas som praktiska exempel i undervisningen. När det gäller att gå igenom källkritiska kriterier kan man ta hjälp av videor, exempelvis Webbstjärnans Källkritik på Internet och Internetkunskaps Källkritik - att hitta korrekt information på Internet, alternativt föreläsa med utgångspunkt i Torsten Thuréns böcker kring källkritik, t.ex. Källa: internet - att bedöma information utifrån källkritiska principer (2011) eller den tidigare Källkritik (2005). De fyra källkritiska kriterierna som omfattar äkthet, tid, beroende och tendens (Thurén, 2011, s 131-133) bör varje år tas upp grundligt med eleverna för att sedan kontinuerligt refereras till under resten av läsåret. Som pedagog har jag dock de senaste åren när jag undervisat om källkritik tyckt mig se att en del elever har vissa svårigheter med att anamma de fyra kriterierna -- ett lättare alternativ för dem är då att kanske tänka i de lite enklare banorna: Vem förmedlar informationen i källan? Vad sägs och i vilket syfte? Dessa checklistefrågor för Thorslund (2007) fram som exempel på hur man i undervisningen kan ta sig an källkritiken.
Andra tips på stoff kan hittas i Mediekompass och Statens Medieråds handbok Expert på medier - digital kompetens i Lgr 11 (2011) som har avsnitt kring källkritik med praktiska övningar som är lätta att använda. Webbsidan Infokoll har korta koncisa övningar kring källkritik, en del med utgångspunkt i nämnde Thuréns idéer. På Mediekompass egna hemsida finns källkritiska övningar och exempel på fejkade nyheter som kan dissekeras och diskuteras av elever. På UR finns en serie som heter Genomskåda mediebruset, där källkritik och mediehantering tas upp och arbetas med. Resurserna är många, men som pedagog vill det också till att förhålla sig källkritiskt och inte heller köpa allt man ser rakt av. Skolverkets Kolla Källan är även den en viktig inspiration inom arbetet kring källhantering och kritiskt förhållningssätt.
I det praktiska förfarandet är repetition och tid viktigt. Att kontinuerligt då och då återkomma till källkritikens grunder är ett måste för att elevernas kunskaper kring källkritik ska sätta sig. Just tidsaspekten menar Thurén i “Källkritik kräver tid och omdöme” är det viktigaste (2011, s. 97). Klyschan “långsamt är fort” stämmer säkerligen här.
Framtidens MIK-arbete
Hur ser då framtidens arbete med MIK ut? Jag anser att Skolverket bör -- i samarbete med andra aktörer -- utarbeta tydligare riktlinjer, och kanske till och med ett detaljerat metodmaterial som kretsar kring MIK, för dagens grundskola. Fler och fler blir i alla fall de aktörer som blir medvetna om det växande behovet av att samordna resurser kring MIK. Statens Medieråd beskriver hur det fortsatta arbetet bör se ut, med till exempel en samordning av begrepp kring MIK, en uppgradering av styrdokumenten, utarbetning av mätbara mål och utvärderingsindikatorer och en större satsning kring bibliotekens roll i det hela (2014). Fredrik Holmberg menar även att det “med ganska små medel” skulle kunna gå att skapa och samordna en samling öppna läromedel för undervisning i MIK i svenska skolor (2013, s 108). Detta skulle kunna leda till större likvärdighet för elever då landets lärare skulle bli mer styrda i sin undervisning kring MIK. Att det fortsätter att anordnas MIK-dagar runt om på lärosäten tror jag också är ett mycket bra initiativ för att nå de intresserade pedagoger som kanske på egen hand försöker få till stånd ett kollektivt arbete kring MIK. MIK behöver säljas in och desto fler seriösa aktörer desto bättre.
Kanske skådar vi i framtiden en gemensam MIK-plattform som inte är relativt diffust införlivadi utan rejält fast förankrad i skolans styrdokument? Detta är i alla fall något jag kommer arbeta för och något som jag tror är nödvändigt för likvärdigheten kring mediekunnigheten i Sverige.
Tryckta källor och webbaserade källor:
Carlsson, Ulla (red.) (2013) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället - Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom.
Dunkel, Elza (2009). Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerups.
Holmberg, Fredrik (2013). Hur kan UNESCOs “Medie- och Informationskunnighet i ksolan och lärarutbildningen” omsättas i praktiken i Sverige? i Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället - Skolan och demokratin. Carlsson, Ulla (red.) (2013) Göteborg: Nordicom.
Thorslund, Ewa (2007). Säker på nätet? En handbok för föräldrar och andra vuxna. Stockholm: Bonnier Carlsen Thurén, Torsten. Källkritik kräver tid och omdöme. I Från Wikis till mattefilmer - om IKT i skolan. Vestin, Lena (red). (2011) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Thurén, Torsten och Strachal, George (2011) Källa: internet - att bedöma information utifrån källkritiska principer. Malmö: Gleerups.
Internetkunskap: att hitta korrekt information på Internet - exempel på bra video att visa för elever
Varför källkritik?
I ett demokratiskt samhälle som Sverige -- där yttrande- och tryckfrihet råder -- där man ett par klick bort själv kan redigera en Wikipediasida eller med ett anonymt alias skriva diverse kommentarer på ett chattforum -- där är det extra viktigt att medborgarna växer upp med ett källkritiskt öga till den information de så vidlyftigt erbjuds från alla håll och kanter. Unicefs barnkonvention stipulerar hur:
konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål
* uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet (...) (artikel 17, Unicef 1989)
Barnkonventionen trycker på att det är väsentligt att barn har tillgång till olika sorters källor för information, där digitala varianter bör ses som en stor del av det . Vidare anser Skolverket att det är av stor vikt att barn från tidig ålder lär sig om medie- och informationskunnighet. Dagens läroplaner och kursplaner visar redan nu hur viktigt det är att eleverna kan “orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ…” __(www.skolverket.se/ laroplaner-amnen-och-kurser__) Även andra artiklar i barnkonventionen (t.ex. artikel 29) tar upp hur inget barn ska utsättas för kränkande behandlingar och det är angeläget att även informera kring näthat och var gränser för hur man får uttrycka sig på nätet går. Datainspektionens sida __www.kränkt.se__ kan här vara en bra källa.
Skolan bör otvivelaktigt vara fundamentet i källkritikens vara i samhället. Detta menar även Elza Dunkel i Vad gör unga på nätet? där hon framhåller att “skolan måste vara den perfekta aktören om samhället menar allvar med att öka kunskapen om och respekten för ungas nätanvändande” (2009, s 96). Framtida läroplaner bör placera ytterligare betoning på mediers roll i samhället, reell informationssökning och källkritikens grunder i skolans ämnen, och säkerligen mer specifikt i ämnen såsom svenska och samhällskunskap.
Vidare menar Unesco att lärarutbildningen bör reformeras till den grad att organisationens arbete kring MIK bör ingå som viktig del till de framtida lärarna (2011). Lärarutbildningen behöver uppdateras för att kunna matcha det ständigt förändrade medielandskap som fortgår framför våra ögon. Att vara före, eller åtminstone, jämfota med eleverna när det digital intresse är ett minimum för framtidens lärare. Denna synvinkel delas av Statens medieråd i dess kartläggning av MIK (2014).
Ett demokratiskt samhälle utan källkritik är att jämföra med ett endimensionellt tänkande där verkligheten målas upp av en bestämd grupp. Frågan är om ett demokratiskt samhälle verkligen kan vara demokratiskt i ordets rätta betydelse utan just källkritik. Ett nekande svar står då nära till hands. Ett demokratiskt samhälle bör naturligtvis vila sitt huvud på källkritikens, pluralitetens och de många vinklarnas pelare. Ewa Thorslund, direktör för Statens Medieråd, uttrycker i en artikel av Synnöve Almer i Skolvärlden hur “skillnader i mediekunnighet hotar demokratin” (2013). Just detta är den berättigade farhågan -- hur kan skolan tillgodose att det blir en likvärdig mediekunnighet i Sverige? Hur förhindrar skolan att stora skillnader uppstår, som i långa loppet leder till en urkalkning av vissa ungdomars delaktighet i demokratin? Fredrik Holmberg ser i den idag ojämlika fördelningen av MIK i landet en orsakgrund i kommunaliseringen och utvecklingen av många friskolor (2013, s 104). Sverige var väl framme i IT-satsningar för något decennium, men har idag tappat och det finns ett stort behov av att få till större likvärdighet (ibid.). Kanske kan ett förstatligande av skolan utmynna i större likvärdighet?
Vilka mediaaktörer möter eleverna idag?
Många av de aktörer som barn och unga idag möter är sådana som ofta fått stor genomslagskraft. Exempel på sådana aktörer kan vara: Twitter, Instagram, Facebook, Youtube, Snapchat, olika bloggar, realitysåpor, för att nämna några. Dessa aktörer är ofta ett sammelsurium av blandat innehåll där avsändaren ibland är svår att urskilja. Likaså är mängden av information som pumpas ut enorm och till slut kan det vara svårt att till och med hitta den primära källan för en viss information. Detta är speciellt utmärkande för Facebook där fiktiva nyheter delas kors och tvärs och där källkritiken ofta förpassas till städskrubben.Hur gå tillväga?
Återigen behöver skolans undervisning ta tag i detta problem och med hjälp av verkliga exempel synliggöra de källkritiska strukturer som bör finnas i varje tonårings kropp. Många är de resurser som ändå finns och som kan användas som praktiska exempel i undervisningen. När det gäller att gå igenom källkritiska kriterier kan man ta hjälp av videor, exempelvis Webbstjärnans Källkritik på Internet och Internetkunskaps Källkritik - att hitta korrekt information på Internet, alternativt föreläsa med utgångspunkt i Torsten Thuréns böcker kring källkritik, t.ex. Källa: internet - att bedöma information utifrån källkritiska principer (2011) eller den tidigare Källkritik (2005). De fyra källkritiska kriterierna som omfattar äkthet, tid, beroende och tendens (Thurén, 2011, s 131-133) bör varje år tas upp grundligt med eleverna för att sedan kontinuerligt refereras till under resten av läsåret. Som pedagog har jag dock de senaste åren när jag undervisat om källkritik tyckt mig se att en del elever har vissa svårigheter med att anamma de fyra kriterierna -- ett lättare alternativ för dem är då att kanske tänka i de lite enklare banorna: Vem förmedlar informationen i källan? Vad sägs och i vilket syfte? Dessa checklistefrågor för Thorslund (2007) fram som exempel på hur man i undervisningen kan ta sig an källkritiken.Andra tips på stoff kan hittas i Mediekompass och Statens Medieråds handbok Expert på medier - digital kompetens i Lgr 11 (2011) som har avsnitt kring källkritik med praktiska övningar som är lätta att använda. Webbsidan Infokoll har korta koncisa övningar kring källkritik, en del med utgångspunkt i nämnde Thuréns idéer. På Mediekompass egna hemsida finns källkritiska övningar och exempel på fejkade nyheter som kan dissekeras och diskuteras av elever. På UR finns en serie som heter Genomskåda mediebruset, där källkritik och mediehantering tas upp och arbetas med. Resurserna är många, men som pedagog vill det också till att förhålla sig källkritiskt och inte heller köpa allt man ser rakt av. Skolverkets Kolla Källan är även den en viktig inspiration inom arbetet kring källhantering och kritiskt förhållningssätt.
I det praktiska förfarandet är repetition och tid viktigt. Att kontinuerligt då och då återkomma till källkritikens grunder är ett måste för att elevernas kunskaper kring källkritik ska sätta sig. Just tidsaspekten menar Thurén i “Källkritik kräver tid och omdöme” är det viktigaste (2011, s. 97). Klyschan “långsamt är fort” stämmer säkerligen här.
Framtidens MIK-arbete
Hur ser då framtidens arbete med MIK ut? Jag anser att Skolverket bör -- i samarbete med andra aktörer -- utarbeta tydligare riktlinjer, och kanske till och med ett detaljerat metodmaterial som kretsar kring MIK, för dagens grundskola. Fler och fler blir i alla fall de aktörer som blir medvetna om det växande behovet av att samordna resurser kring MIK. Statens Medieråd beskriver hur det fortsatta arbetet bör se ut, med till exempel en samordning av begrepp kring MIK, en uppgradering av styrdokumenten, utarbetning av mätbara mål och utvärderingsindikatorer och en större satsning kring bibliotekens roll i det hela (2014). Fredrik Holmberg menar även att det “med ganska små medel” skulle kunna gå att skapa och samordna en samling öppna läromedel för undervisning i MIK i svenska skolor (2013, s 108). Detta skulle kunna leda till större likvärdighet för elever då landets lärare skulle bli mer styrda i sin undervisning kring MIK. Att det fortsätter att anordnas MIK-dagar runt om på lärosäten tror jag också är ett mycket bra initiativ för att nå de intresserade pedagoger som kanske på egen hand försöker få till stånd ett kollektivt arbete kring MIK. MIK behöver säljas in och desto fler seriösa aktörer desto bättre.Kanske skådar vi i framtiden en gemensam MIK-plattform som inte är relativt diffust införlivadi utan rejält fast förankrad i skolans styrdokument? Detta är i alla fall något jag kommer arbeta för och något som jag tror är nödvändigt för likvärdigheten kring mediekunnigheten i Sverige.
Tryckta källor och webbaserade källor:
Carlsson, Ulla (red.) (2013) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället - Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom.
Dunkel, Elza (2009). Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerups.
Genomskåda mediebruset - UR
__http://www.ur.se/Tema/Kallkritik-genomskada-mediebruset/__ (2014-09-16)
__http://www.ur.se/Produkter/173486-Mediatiden-Vem-kan-man-lita-pa__ (2014-09-16)
Holmberg, Fredrik (2013). Hur kan UNESCOs “Medie- och Informationskunnighet i ksolan och lärarutbildningen” omsättas i praktiken i Sverige? i Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället - Skolan och demokratin. Carlsson, Ulla (red.) (2013) Göteborg: Nordicom.
Infokoll
__http://www.infokoll.se/index.php/kaellkritik/oevningar__ (2014-09-16)
Källkritik - att hitta korrekt information på Internet (2000) [video]. Stockholm: Internetkunskap
__https://www.youtube.com/watch?v=eEbW79vCz-s#t=300__ [2014-09-16]
Källkritik på Internet (2011) (video). Webbstjärnan
__http://youtu.be/n3T5NobT4e4__ (2014-09-16)
Kolla källan
__http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-1.151074__ (2014-09-16)
Kränkt
[[http://www.kränkt.se|www.kränkt.se]] (2014-09-21)
Mediekompass
__http://www.mediekompass.se/arkiv/lektionstips/55-kallkritik/2513-koll-pa-kaellor-pa-naetet__ (2014-09-16)
__http://www.mediekompass.se/arkiv/lektionstips/55-kallkritik/2264-gymnasieelever-lyckades-sprida-fejkad-nyhet__ (2014-09-16)
__http://www.mediekompass.se/arkiv/lektionstips/tema/mediekunskap/2517-hur-vet-man-att-det-aer-sant-se-till-att-kolla-kaellan__ (2014-09-16)
Mediekompassen och Statens medieråd (2011). Expert på medier - digital kompetens i lgr 11. Stockholm.
MIK-rummet
__http://mik.statensmedierad.se/finna-analysera-och-kritiskt-vardera-information/kallkritik,__ (2014-09-16)
__http://www.skolvarlden.se/artiklar/skillnader-i-mediekunnighet-hotar-demokratin__. (2014-09-21)
__http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/__ (2014-09-21)
__http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/MIK-kartlaggning_Sverige_2014.pdf__
Thorslund, Ewa (2007). Säker på nätet? En handbok för föräldrar och andra vuxna. Stockholm: Bonnier Carlsen
Thurén, Torsten. Källkritik kräver tid och omdöme. I Från Wikis till mattefilmer - om IKT i skolan. Vestin, Lena (red). (2011) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Thurén, Torsten och Strachal, George (2011) Källa: internet - att bedöma information utifrån källkritiska principer. Malmö: Gleerups.
Thurén, Torsten. (2005) Källkritik. Stockholm: Liber.
Unesco (2011). Media and Information Literacy. Curriculum for Teachers. Paris:Unesco.
Tillgänglig: __http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/resources/publications-and-communication-materials/publications/full-list/media-and-information-literacy-curriculum- for-teachers/__ (2014-09-16)
Unicef - barnkonventionen
__http://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen__ (2014-09-21)