Uppgift: Hur kan källkritik vara en del av ett demokratiskt samhälle? Varför är källkritik ett viktigt fundament i ett demokratiskt samhälle? Här ska jag som kursdeltagare på denna wikiplats redogöra för och problematisera vilka funktioner aktörer inom mediaområdet har i relation till barn och unga. Redovisa också hur dessa erfarenheter praktiskt kan användas vid undervisning i källkritik.
Ett demokratiskt samhälle bygger på att invånarna kan ta välgenomtänkta beslut om statens styrelse. Varje medborgare måste hålla sig välinformerad och få möjlighet att yttra sig i olika frågor. Förr skedde detta mest i tidningar eller på gator och torg, men i dagens samhälle sprids åsikter mycket snabbare och till fler via Internet. ”I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet” (Carlsson red. 2013 s. 7) Det offentliga rummet har blivit större och mycket lättare att få tillgång till. Det räcker med en dator och en Internetuppkoppling för att kunna delta i debatten och sprida åsikter. Tidigare gick det mesta genom en tidningsredaktion eller granskades av andra professionella medieaktörer innan det spreds. Idag är vi våra egna redaktörer, vi får själva i högre grad göra den källkritiska bedömningen av de nyheter som sprids via olika hemsidor och sociala medier. Detta ställer höga krav på medborgarna. De måste ”bli sin egen författare och redaktör” (Carlsson red. 2013 s. 7). Kunskaper om medier blir därför livsviktig. Vad kan vi lita på? Vem? Varför? Alla dessa frågor bör vi ständigt ställa oss i mötet med medier av olika slag.
Barn och unga lever idag i hög grad i ett ständigt mediebrus. De tittar på TV och använder datorer från mycket unga år och påverkas på många olika sätt. Många av dem är medvetna om att reklam finns för att påverka oss, men är inte alltid medvetna om att man behöver vara källkritisk till så många fler saker som sprids via nätet. De unga måste tidigt tränas i att ifrågasätta det ser och hör via olika medier, inte minst sociala medier som Facebook, Youtube och Twitter, men också tidningar och TV. .
Mina elever är 16-19 år och har ofta utvecklat ett sinne för vad de kan lita på och inte, men enligt mina erfarenheter behöver de övas i att tillämpa källkritik. Ofta vet de hur de ska tänka men det är inte alltid de förstår vikten av källkritiken och därmed blir den ytlig och något man gör för att läraren ska bli nöjd. Vi inom skolan måste ständigt föra en dialog kring vad man kan lita på och varför, men också försöka visa på konsekvenserna av att inte utöva källkritik. Här behövs olika metoder, men konkreta exempel är oerhört viktiga. Thurén och Strachal visar i sin bok Källa: internet (2011) på flera mycket bra sådana. Deras metoder kan jag direkt tillämpa tillsammans med mina elever. De radar i slutet upp några mycket användbara råd som jag kan utgå från i arbetet.
Under de tre år jag undervisar mina elever vill jag gradvis bygga på källkritiken med allt svårare texter. Vi kan i åk 1 utgå från de frågor som ”Kolla källan” har ställt upp och som även finns i elevernas läroböcker. (http://kollakallans.wikispaces.com/). Eleverna kan t.ex. värdera riksdagspartiernas hemsidor för att öva sig, men även söka hemsidor kring en särskild fråga med mycket information på Internet, t.ex. kärnkraft, vargjakt eller styrketräning. I åk 1 vill jag också på något sätt ta upp sociala medier och det som sprids där. I det arbetet verkar tidningen Metros ”Viralgranskaren” vara en stor tillgång. (http://www.metro.se/nyheter/viralgranskaren/) Att låta eleverna läsa och diskutera något av deras inslag skulle kunna vara ett sätt att få dem att reflektera kring hur ”nyheter” sprids och vilka som har intresse av att sprida dem.
I årskurs 2 är kunskaper om källanvändning central i kursmålen för svenska. Här handlar det om att kunna värdera och använda trovärdiga källor som stöd i argumenterande text. Vi kan återknyta till det vi jobbat med i åk 1 och bygga på med hur man använder källor i dessa texter för att öka sin egen trovärdighet som debattör. Genomgångar av hur man anger källor kan också leda till diskussioner kring varför man anger källor i texter. Eleverna kan få titta på debattartiklar av olika slag och värdera argumentationens trovärdighet utifrån olika aspekter, bland annat skribenternas källanvändning. Att här också göra som Thurén och Strachal (2011) och gå vidare med att kontrollera de källor som anges i artiklarna, samt vilka avsändarna är, kan öppna för diskussioner kring tillförlitlighet.
I årskurs 3 är vetenskaplighet ett genomgående tema. Här kan eleverna få läsa och producera vetenskapliga texter av olika slag, t.ex. PM och rapporter. Vikten av källkritik kan i sådana sammanhang inte nog betonas. Men det blir också allt svårare för eleverna att avgöra om en källa är tillförlitlig. Frågor vi kan arbeta med här är: Är alla vetenskaplig text trovärdig bara för att den t.ex. är producerad på universitet och högskola? Vad menas med peer reviewed? Hur trovärdiga är populärvetenskapliga artiklar? Kan det finnas trovärdiga bloggar? Vilken typ av källor kan hjälpa mig att besvara de frågeställningar jag har, t.ex. i fördjupningsarbeten och gymnasiearbetet? Hur söker jag i mer avancerade databaser? Här får eleverna använda alla de kunskaper de har kring medie- och informationskunnighet. Vi kan arbeta utifrån de sex steg för att lösa ett informationsproblem som Unesco (Wilson 2011, s 141f) redovisar:
Definition av uppgiften: att precisera informationsproblemet och beskriva vilken information som efterfrågas
Strategier för informationssökning: att fastställa potentiella källor och välja den bästa
Att lokalisera och använda: att leta reda på/spåra källorna och finna information i källmaterialet
Användning av informationen: att använda, t.ex. läsa, höra, se, beröra, och ta fram information
Sammanföra: att sortera informationen från olika källor och presentera den
Utvärdering: att bedöma resultatet (verkan) och förfarandet (användbarheten)
I alla dessa steg får jag som lärare finnas med som handledare. I arbetet är det också bra att ha stöd av skolbiblioteket.
Arbetet med källkritik blir allt viktigare i takt med att vi alla kommer allt närmare att vara både redaktörer och författare. Det är mer och mer upp till oss själva att bedöma om det vi ser och hör i olika media är trovärdigt. Att vi gör det är avgörande för en fungerande demokrati, där befolkningen förväntas ta ställning i många komplexa frågor som rör hur landet ska styras. Alla nya vägar för kommunikation ger fantastiska möjligheter för yttrandefriheten, men gör också att vi alla blir tvungna att tillämpa källkritik i allt högre grad.
Källor:
Carlsson red. Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället – Skolan och demokratin Nordicom (2013) Kolla källanhttp://kollakallans.wikispaces.com/ Thurén, Torsten och Strachal, George Källa: internet – att bedöma information utifrån källkritiska principer, Gleerups 2011
Viralgranskaren, Metrohttp://www.metro.se/nyheter/viralgranskaren/
Hur kan källkritik vara en del av ett demokratiskt samhälle? Varför är källkritik ett viktigt fundament i ett demokratiskt samhälle? Här ska jag som kursdeltagare på denna wikiplats redogöra för och problematisera vilka funktioner aktörer inom mediaområdet har i relation till barn och unga. Redovisa också hur dessa erfarenheter praktiskt kan användas vid undervisning i källkritik.
Ett demokratiskt samhälle bygger på att invånarna kan ta välgenomtänkta beslut om statens styrelse. Varje medborgare måste hålla sig välinformerad och få möjlighet att yttra sig i olika frågor. Förr skedde detta mest i tidningar eller på gator och torg, men i dagens samhälle sprids åsikter mycket snabbare och till fler via Internet. ”I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet” (Carlsson red. 2013 s. 7) Det offentliga rummet har blivit större och mycket lättare att få tillgång till. Det räcker med en dator och en Internetuppkoppling för att kunna delta i debatten och sprida åsikter. Tidigare gick det mesta genom en tidningsredaktion eller granskades av andra professionella medieaktörer innan det spreds. Idag är vi våra egna redaktörer, vi får själva i högre grad göra den källkritiska bedömningen av de nyheter som sprids via olika hemsidor och sociala medier. Detta ställer höga krav på medborgarna. De måste ”bli sin egen författare och redaktör” (Carlsson red. 2013 s. 7). Kunskaper om medier blir därför livsviktig. Vad kan vi lita på? Vem? Varför? Alla dessa frågor bör vi ständigt ställa oss i mötet med medier av olika slag.
Barn och unga lever idag i hög grad i ett ständigt mediebrus. De tittar på TV och använder datorer från mycket unga år och påverkas på många olika sätt. Många av dem är medvetna om att reklam finns för att påverka oss, men är inte alltid medvetna om att man behöver vara källkritisk till så många fler saker som sprids via nätet. De unga måste tidigt tränas i att ifrågasätta det ser och hör via olika medier, inte minst sociala medier som Facebook, Youtube och Twitter, men också tidningar och TV. .
Mina elever är 16-19 år och har ofta utvecklat ett sinne för vad de kan lita på och inte, men enligt mina erfarenheter behöver de övas i att tillämpa källkritik. Ofta vet de hur de ska tänka men det är inte alltid de förstår vikten av källkritiken och därmed blir den ytlig och något man gör för att läraren ska bli nöjd. Vi inom skolan måste ständigt föra en dialog kring vad man kan lita på och varför, men också försöka visa på konsekvenserna av att inte utöva källkritik. Här behövs olika metoder, men konkreta exempel är oerhört viktiga. Thurén och Strachal visar i sin bok Källa: internet (2011) på flera mycket bra sådana. Deras metoder kan jag direkt tillämpa tillsammans med mina elever. De radar i slutet upp några mycket användbara råd som jag kan utgå från i arbetet.
Under de tre år jag undervisar mina elever vill jag gradvis bygga på källkritiken med allt svårare texter. Vi kan i åk 1 utgå från de frågor som ”Kolla källan” har ställt upp och som även finns i elevernas läroböcker. (http://kollakallans.wikispaces.com/). Eleverna kan t.ex. värdera riksdagspartiernas hemsidor för att öva sig, men även söka hemsidor kring en särskild fråga med mycket information på Internet, t.ex. kärnkraft, vargjakt eller styrketräning. I åk 1 vill jag också på något sätt ta upp sociala medier och det som sprids där. I det arbetet verkar tidningen Metros ”Viralgranskaren” vara en stor tillgång. (http://www.metro.se/nyheter/viralgranskaren/) Att låta eleverna läsa och diskutera något av deras inslag skulle kunna vara ett sätt att få dem att reflektera kring hur ”nyheter” sprids och vilka som har intresse av att sprida dem.
I årskurs 2 är kunskaper om källanvändning central i kursmålen för svenska. Här handlar det om att kunna värdera och använda trovärdiga källor som stöd i argumenterande text. Vi kan återknyta till det vi jobbat med i åk 1 och bygga på med hur man använder källor i dessa texter för att öka sin egen trovärdighet som debattör. Genomgångar av hur man anger källor kan också leda till diskussioner kring varför man anger källor i texter. Eleverna kan få titta på debattartiklar av olika slag och värdera argumentationens trovärdighet utifrån olika aspekter, bland annat skribenternas källanvändning. Att här också göra som Thurén och Strachal (2011) och gå vidare med att kontrollera de källor som anges i artiklarna, samt vilka avsändarna är, kan öppna för diskussioner kring tillförlitlighet.
I årskurs 3 är vetenskaplighet ett genomgående tema. Här kan eleverna få läsa och producera vetenskapliga texter av olika slag, t.ex. PM och rapporter. Vikten av källkritik kan i sådana sammanhang inte nog betonas. Men det blir också allt svårare för eleverna att avgöra om en källa är tillförlitlig. Frågor vi kan arbeta med här är: Är alla vetenskaplig text trovärdig bara för att den t.ex. är producerad på universitet och högskola? Vad menas med peer reviewed? Hur trovärdiga är populärvetenskapliga artiklar? Kan det finnas trovärdiga bloggar? Vilken typ av källor kan hjälpa mig att besvara de frågeställningar jag har, t.ex. i fördjupningsarbeten och gymnasiearbetet? Hur söker jag i mer avancerade databaser? Här får eleverna använda alla de kunskaper de har kring medie- och informationskunnighet. Vi kan arbeta utifrån de sex steg för att lösa ett informationsproblem som Unesco (Wilson 2011, s 141f) redovisar:
I alla dessa steg får jag som lärare finnas med som handledare. I arbetet är det också bra att ha stöd av skolbiblioteket.
Arbetet med källkritik blir allt viktigare i takt med att vi alla kommer allt närmare att vara både redaktörer och författare. Det är mer och mer upp till oss själva att bedöma om det vi ser och hör i olika media är trovärdigt. Att vi gör det är avgörande för en fungerande demokrati, där befolkningen förväntas ta ställning i många komplexa frågor som rör hur landet ska styras. Alla nya vägar för kommunikation ger fantastiska möjligheter för yttrandefriheten, men gör också att vi alla blir tvungna att tillämpa källkritik i allt högre grad.
Källor:
Carlsson red. Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället – Skolan och demokratin Nordicom (2013)
Kolla källan http://kollakallans.wikispaces.com/
Thurén, Torsten och Strachal, George Källa: internet – att bedöma information utifrån källkritiska principer, Gleerups 2011
Viralgranskaren, Metro http://www.metro.se/nyheter/viralgranskaren/