”Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. Var och en har nu möjlighet att skapa sin egen referensram efter egna intressen och preferenser.”[1]
Hur kommer källkritik in i detta?
Jo, bland annat UNESCO har en klar uppfattning om att lärarna måste bli medie- och informationskompetenta för att ’hjälpa eleverna att bli informerade, engagerade och demokratiska samhälls- och världsmedborgare’. [2] Nyhetsmedierna är en samhällsinstitution som har en central roll i ett demokratiskt samhälle. Här gäller det att förväntningarna hos medborgarna angående nyhetsmediernas funktion och vilka principer som skall råda lever vidare för att aktivt kunna kritisera om de bryter mot detta samt för att aktivt kunna delta i olika medie- och informationssammanhang. [3] I och med digitaliseringen har förändringar skett i hur information skapas, sprids, organiseras, lagras och kommuniceras. Digitaliseringen har även medfört en växande deltagarkultur. [4] För att vara en del av ett demokratiskt samhälle och för att ett demokratiskt samhälle skall fortsätt att existera måste medborgarna ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen som sprids, till vilka som står bakom informationen samt i vilka medier och mediekanaler man själv vill göra sin åsikt hörd.
För att eleverna skall kunna lära sig detta har UNESCO som fjärde baskompetens för lärare angett att denna bör ha en förmåga att kritiskt värdera information och informationskällor där detta bland annat kännetecknas av kunna granska olika informationskällor och använda olika kriterier för att värdera den, att känna igen när det uttrycks fördomar och manipulationer, känna till olika sociala och kulturella kontexter och förstå vilken påverkan detta har på skapandet av information och tolkningen av den. [5] För samtidigt som det verkar enklare än någonsin att söka efter information så är det svårare än det någonsin varit att värdera den information som man hittar. [6]
Hur ser då elevernas relation till medierna ut?
I skolan kan man säga att i och med utvecklingen av internet och olika sökmotorer så har barn och ungdomars möjlighet att söka efter information på egenhand ökat. Därmed förändras lärprocessen och vad de kommer att lära sig. Då eleverna själva förväntas söka efter information på egenhand så innebär det att de lämnas själva med det material de hittar. Innan har läraren mer styrt vilka källor eleverna använt sig av då de känt till t ex vilka böcker som finns i biblioteket. Men med internet kan eleverna hitta material som ligger utanför lärarens kontroll. [7]
Hur söker då eleverna information? Undersökningar visar på att de söker efter det rätta svaret. När de hittat det är de nöjda. För att kunna bli bra informationssökare behöver eleverna stöd att utveckla sin källkritiska förmåga så att de själva kan bedöma och bearbeta informationen. [8]
Hur är det då på fritiden?
I Unga och medier redovisas enkätsvar från barn och unga i åldern 9-16 år (2010) 9-18 år (2012/13 samt föräldrar till barn i den åldern. Dessa svar är självfallet inte helt säkerställda utan kan mer betraktas som uppskattningar. [9][10]
Om man ser till barn och unga som 2010 hade egen dator på rummet (stationär eller bärbar) så var det 61%, vilket var den vanligaste medietekniska apparaten i deras egna rum. Bland de unga (12-16 år) var det 74%.) Användandet av internet var den fritidsaktivitet som prioriterades högst av alla bland de unga (70%). Användandet av internet har sedan 2006 till 2010 ökat från 49% till 59% medan tv-tittandet under samma period sjunkit från 56% till 47%. [11] 2012/13 hade siffrorna för de med egen dator på rummet ökat med 5-26% för de mellan 13-16 år. Störst ökning var det bland 16-åringarna. 2012/13 var det 93% som använde internet varje dag bland 13-16 åringarna, 76% använde sociala medier varje dag. [12]
Samtal mellan barn och unga och deras föräldrar angående medieanvändning har sjunkit under perioden 2006 till 2010. En förklaring som delges angående samtal om tv-tittande är det minskade tv-tittandet: ”Ju mindre man ser, desto mindre har man att tala om.” [13] Men denna minskning av samtal gäller även internet där användandet ökar mest. [14]I Unga & medier 2012/13 har inga föräldrar fått besvara enkäten.
Vad innebär denna förändring av mediekonsumtion vad gäller sjunkande tv-tittandet och ökat användande av dator/internet?
Att sitta vid datorn är något man gör ensam, ”Internet är till sin natur illa lämpat för två eller fler samtidiga användare på en och samma fysiska plats [—-]” [15] medan t ex tv-tittande (nästan utan problem) kan göras tillsammans. Barnen och unga är ensamma i sin konsumtion av information och då samtalen med föräldrarna minskar lämnas de själva att analysera vad de läst eller hört. Detta innebär att barnet/ungdomen är den som källkritiskt bör granska informationen. Om barnet/ungdomen får informationen i sällskap med föräldern kan spontana samtal uppstå och barnet/ungdomen kan förhoppningsvis få hjälp att t ex få bakgrundsfakta och annan hjälp att förstå. Dock är det inte säkert att föräldern i fråga är så insatt den heller eller har ett källkritiskt förhållningssätt.
Vad som är nyhetskanaler/nyheter för barn och unga kan skilja sig åt från vad vuxna anser. I mitt arbete som skolbibliotekarie så har jag märkt att nyheter som ungdomarna talar om är det som delats på Facebook. Då rör det sig om självfallet om nätversionerna av olika medier. Där kan förändringar i texten kan göras snabbt, där det är viktigt för t ex tidningarna att vara först med att publicera nyheten vilket innebär att den källkritiska granskningen får stå tillbaka. När bättre/säkrare uppgifter hittats uppdateras nyheten. Men går läsaren tillbaka till den uppdaterade artikeln eller tror den på den första uppgiften?
Hur kan vi arbeta med medier och källkritik?
Att arbeta källkritiskt med vad som delas av vänner på Facebook kan vara en bra ingång till källkritik i undervisningen. Hur ser deras verklighet ut utifrån den information som de får via sociala medier?
När vi konsumerar information mer och mer på egenhand är den egna kunskapen i källkritik av avgörande betydelse. Vikten av att vara bra på att ha ett källkritiskt perspektiv ökar i och med informationsmängden och sättet vi tar till oss den. I dagen samhälle försöker olika medieaktörer placera oss i mindre och mindre bubblor. Vi får riktad reklam på internet sidor vi besöker, vi får sökträffar utifrån tidigare sökningar och valda träffar. Utan kunskap om hur medieaktörerna tänker kommer vi stängas in i vår bubbla och enbart få bekräftat vad vi redan tror och vår världsbild kommer att krympa och förvanskas.
När det gäller att arbeta med källkritik så gäller det i detta fall att knyta det direkt till MIK så att det uppgiften inte bli abstrakt och generell. Olika studier har visat på att abstrakta uppgifter gör att elever har svårt att tillämpa de källkritiska principerna. För att öka elevernas kunskap behövs konkret närläsning av olika källor i specifika uppgifter. [16] Inte att tro att it vana är samma sak som informationskompetens.
Avslutning
Mediesamhället förändras i en rasande fart vilket ställer stora krav på den pedagogiska personalen i skolan. Vi skall förbereda och hjälpa barnen och ungdomarna att bli goda samhällsmedborgare. Att veta hur man tar del av information, hur man gör sin egen röst hörd i det nya mediesamhället. Det viktigaste i detta är, enligt mig, att de får på sig ett par källkritiska glasögon vilka gör att de kan se vad som är åsikter, propaganda, fackbaserad kunskap. Vi kan inte lämna över att lära sig detta till barn och ungdomarna själva. Vi måste upprepa denna viktiga kunskap likväl som vi upprepar t ex grammatiken i svenskan. Källkritik i de nya medierna måste bli ett återkommande inslag i varje skolämne så att eleverna lär sig att det gäller att vara källkritisk med vad man än sysslar med samt förstå hur medier och internet fungerar.
Noter
^ Ulla Carlsson (red.) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin (Göteborg 2013) s. 7
^ Ulla Carlsson (red.) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin(Göteborg 2013) s. 15
^ Ulla Carlsson (red.) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin(Göteborg 2013) s. 23
^ Johanna Rivano Eckerdal & Olof Sundin (red.) Medie- och informationskunnighet - en forskningsantologi (2014) s. 10
^ Ulla Carlsson (red.) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin(Göteborg 2013) s. 37
^ Johanna Rivano Eckerdal & Olof Sundin (red.) Medie- och informationskunnighet - en forskningsantologi (2014) s. 11
^ Mikael Alexandersson & Louise Limberg Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek (2007) s. 7f.
^ Mikael Alexandersson & Louise Limberg Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek (2007) s. 12-14
^Ungar & medier 2010: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2010) s. 7
^Unga och medier 2012/13: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2013) s. 5
^Ungar & medier 2010: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2010) s.9, 10, 11, 31
^Unga och medier 2012/13: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2013) s. 12 och 18
^Ungar & medier 2010: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2010) s.18
^Ungar & medier 2010: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2010) s.18
^Ungar & medier 2010: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (Stockholm 2010) s. 38
^ Ulla Carlsson (red.) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin (Göteborg 2013) s. 71
Källkritik i ett nytt medielandskap
”Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. Var och en har nu möjlighet att skapa sin egen referensram efter egna intressen och preferenser.”[1]
Hur kommer källkritik in i detta?
Jo, bland annat UNESCO har en klar uppfattning om att lärarna måste bli medie- och informationskompetenta för att ’hjälpa eleverna att bli informerade, engagerade och demokratiska samhälls- och världsmedborgare’. [2] Nyhetsmedierna är en samhällsinstitution som har en central roll i ett demokratiskt samhälle. Här gäller det att förväntningarna hos medborgarna angående nyhetsmediernas funktion och vilka principer som skall råda lever vidare för att aktivt kunna kritisera om de bryter mot detta samt för att aktivt kunna delta i olika medie- och informationssammanhang. [3] I och med digitaliseringen har förändringar skett i hur information skapas, sprids, organiseras, lagras och kommuniceras. Digitaliseringen har även medfört en växande deltagarkultur. [4] För att vara en del av ett demokratiskt samhälle och för att ett demokratiskt samhälle skall fortsätt att existera måste medborgarna ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen som sprids, till vilka som står bakom informationen samt i vilka medier och mediekanaler man själv vill göra sin åsikt hörd.För att eleverna skall kunna lära sig detta har UNESCO som fjärde baskompetens för lärare angett att denna bör ha en förmåga att kritiskt värdera information och informationskällor där detta bland annat kännetecknas av kunna granska olika informationskällor och använda olika kriterier för att värdera den, att känna igen när det uttrycks fördomar och manipulationer, känna till olika sociala och kulturella kontexter och förstå vilken påverkan detta har på skapandet av information och tolkningen av den. [5] För samtidigt som det verkar enklare än någonsin att söka efter information så är det svårare än det någonsin varit att värdera den information som man hittar. [6]
Hur ser då elevernas relation till medierna ut?
I skolan kan man säga att i och med utvecklingen av internet och olika sökmotorer så har barn och ungdomars möjlighet att söka efter information på egenhand ökat. Därmed förändras lärprocessen och vad de kommer att lära sig. Då eleverna själva förväntas söka efter information på egenhand så innebär det att de lämnas själva med det material de hittar. Innan har läraren mer styrt vilka källor eleverna använt sig av då de känt till t ex vilka böcker som finns i biblioteket. Men med internet kan eleverna hitta material som ligger utanför lärarens kontroll. [7]Hur söker då eleverna information? Undersökningar visar på att de söker efter det rätta svaret. När de hittat det är de nöjda. För att kunna bli bra informationssökare behöver eleverna stöd att utveckla sin källkritiska förmåga så att de själva kan bedöma och bearbeta informationen. [8]
Hur är det då på fritiden?
I Unga och medier redovisas enkätsvar från barn och unga i åldern 9-16 år (2010) 9-18 år (2012/13 samt föräldrar till barn i den åldern. Dessa svar är självfallet inte helt säkerställda utan kan mer betraktas som uppskattningar. [9] [10]Om man ser till barn och unga som 2010 hade egen dator på rummet (stationär eller bärbar) så var det 61%, vilket var den vanligaste medietekniska apparaten i deras egna rum. Bland de unga (12-16 år) var det 74%.) Användandet av internet var den fritidsaktivitet som prioriterades högst av alla bland de unga (70%). Användandet av internet har sedan 2006 till 2010 ökat från 49% till 59% medan tv-tittandet under samma period sjunkit från 56% till 47%. [11] 2012/13 hade siffrorna för de med egen dator på rummet ökat med 5-26% för de mellan 13-16 år. Störst ökning var det bland 16-åringarna. 2012/13 var det 93% som använde internet varje dag bland 13-16 åringarna, 76% använde sociala medier varje dag. [12]
Samtal mellan barn och unga och deras föräldrar angående medieanvändning har sjunkit under perioden 2006 till 2010. En förklaring som delges angående samtal om tv-tittande är det minskade tv-tittandet: ”Ju mindre man ser, desto mindre har man att tala om.” [13] Men denna minskning av samtal gäller även internet där användandet ökar mest. [14] I Unga & medier 2012/13 har inga föräldrar fått besvara enkäten.
Vad innebär denna förändring av mediekonsumtion vad gäller sjunkande tv-tittandet och ökat användande av dator/internet?
Att sitta vid datorn är något man gör ensam, ”Internet är till sin natur illa lämpat för två eller fler samtidiga användare på en och samma fysiska plats [—-]” [15] medan t ex tv-tittande (nästan utan problem) kan göras tillsammans. Barnen och unga är ensamma i sin konsumtion av information och då samtalen med föräldrarna minskar lämnas de själva att analysera vad de läst eller hört. Detta innebär att barnet/ungdomen är den som källkritiskt bör granska informationen. Om barnet/ungdomen får informationen i sällskap med föräldern kan spontana samtal uppstå och barnet/ungdomen kan förhoppningsvis få hjälp att t ex få bakgrundsfakta och annan hjälp att förstå. Dock är det inte säkert att föräldern i fråga är så insatt den heller eller har ett källkritiskt förhållningssätt.Vad som är nyhetskanaler/nyheter för barn och unga kan skilja sig åt från vad vuxna anser. I mitt arbete som skolbibliotekarie så har jag märkt att nyheter som ungdomarna talar om är det som delats på Facebook. Då rör det sig om självfallet om nätversionerna av olika medier. Där kan förändringar i texten kan göras snabbt, där det är viktigt för t ex tidningarna att vara först med att publicera nyheten vilket innebär att den källkritiska granskningen får stå tillbaka. När bättre/säkrare uppgifter hittats uppdateras nyheten. Men går läsaren tillbaka till den uppdaterade artikeln eller tror den på den första uppgiften?
Hur kan vi arbeta med medier och källkritik?
Att arbeta källkritiskt med vad som delas av vänner på Facebook kan vara en bra ingång till källkritik i undervisningen. Hur ser deras verklighet ut utifrån den information som de får via sociala medier?När vi konsumerar information mer och mer på egenhand är den egna kunskapen i källkritik av avgörande betydelse. Vikten av att vara bra på att ha ett källkritiskt perspektiv ökar i och med informationsmängden och sättet vi tar till oss den. I dagen samhälle försöker olika medieaktörer placera oss i mindre och mindre bubblor. Vi får riktad reklam på internet sidor vi besöker, vi får sökträffar utifrån tidigare sökningar och valda träffar. Utan kunskap om hur medieaktörerna tänker kommer vi stängas in i vår bubbla och enbart få bekräftat vad vi redan tror och vår världsbild kommer att krympa och förvanskas.
När det gäller att arbeta med källkritik så gäller det i detta fall att knyta det direkt till MIK så att det uppgiften inte bli abstrakt och generell. Olika studier har visat på att abstrakta uppgifter gör att elever har svårt att tillämpa de källkritiska principerna. För att öka elevernas kunskap behövs konkret närläsning av olika källor i specifika uppgifter. [16] Inte att tro att it vana är samma sak som informationskompetens.
Avslutning
Mediesamhället förändras i en rasande fart vilket ställer stora krav på den pedagogiska personalen i skolan. Vi skall förbereda och hjälpa barnen och ungdomarna att bli goda samhällsmedborgare. Att veta hur man tar del av information, hur man gör sin egen röst hörd i det nya mediesamhället. Det viktigaste i detta är, enligt mig, att de får på sig ett par källkritiska glasögon vilka gör att de kan se vad som är åsikter, propaganda, fackbaserad kunskap. Vi kan inte lämna över att lära sig detta till barn och ungdomarna själva. Vi måste upprepa denna viktiga kunskap likväl som vi upprepar t ex grammatiken i svenskan. Källkritik i de nya medierna måste bli ett återkommande inslag i varje skolämne så att eleverna lär sig att det gäller att vara källkritisk med vad man än sysslar med samt förstå hur medier och internet fungerar.Noter
Länkar
Unga och medier 2012/13 http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf Hämtad 20141017Unga och medier 2010 http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar%20och%20medier%202010.pdf Hämtad 20141017
Medie- och informationskunnighet - en forskningsantologi http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2014/04/MIK-UTSKRIFT.pdf Hämtad 20141017
Textflytt och sökslump Skolverkets publikation för nedladdning Sidan besöktes 20141017 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1848