Sociala medier är en del av demokratin pga att alla och en var kan skapa sig en röst och har möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet. Här kan även de som delar åsikt med varandra komma i kontakt och skapa ett kontaktnät. Det du vill ha sagt sprids snabbt, och ännu snabbare om du har ett stort kontaktnät. Om invånarna i Sverige skulle bli i fråntagna möjligheten att vara fri till att uttrycka sig via sociala medier, eller om möjligheterna skulle begränsas, skulle det antagligen bli upplopp! Enligt lag har alla rätt att yttra sig via olika medier.
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och ideér med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. (Artikel 19 i Deklarationen om de mänskliga rättigheterna)
Yttrandefriheten är en av demokratins viktiga grundpelare. I och med det digitala samhället har yttrandefriheten förändrats på så sätt att var och en på ett enkelt sätt kan bli författare och vi har genom de sociala medierna fått en nytt kommunkationsmönster och en ny arena att framföra åsikter på.Ett demokratiskt samhälle förutsätter att vi har mediekunniga medborgare. Frågor om trovärdiga medier, nätsäkerhet och frihet på nätet är extra viktiga att lyfta (Carlsson 2013). Samhället står inför ett stort demokratiproblem utifall klyftan mellan de som har kunskap att hantera information och de som inte har den kunskapen det blir större. Andra dilemman att lyfta är anonymiteten på nätet, det är lätt att utge sig för att vara någon man inte är samt att det som finns på nätet förändras ständigt. Okunskap är nog ändå det största problemet, hur media och innehåll skapas. Detta kan vi som arbetar i skolans värld förhoppningsvis förebygga genom undervisning i källkritik och kunskap om medier. Att ge våra elever de redskap de behöver för att hantera medie- och informationsflödet.
Källkritik i samhället.
Sociala medier är en viktig nyhetskanal som allt fler samhällstjänster utnyttjar. På Twitter t ex hittar man polisen, partier, nyhetskanaler, radio m.m. T om Vita Huset skaffade Twitter i våras. Idag har vi tillgång till en oerhörd mängd information genom en mångfald av medier och informationsleverantörer. Detta ökar betydelsen av kunskap och förmåga att kunna värdera informationen. Medier och informationsleverantörer såsom bibliotek, arkiv och internet är viktiga verktyg för att hjälpa medborgarna att kunna göra bra val (Carlsson 2013). För barn och unga är det forum som Facebook, instagram, youtube, bloggar, online spel m.fl som lockar. Barn spelar in egna filmer, skaffar egna kanaler där de publicerar sitt material och får views och likes. Därav viktigt att de kan hantera situationer som kan uppkomma. T ex hur man publicerar utifrån creative commons. Vad man kan göra om hot och problem uppstår iform av t ex kränkande kommentarer på sin blogg? Hur man beter sig mot andra på nätet? Reklam riktad till barn förekommer på många spelsajter. Vi behöver inte bara lära våra unga om hur man hanterar information utan även hur de kan skydda sig på nätet från att råka illa ut. Att inte lägga ut personlig information om sig själva, att tänka på vad de delar och tänka till innan man publicerar något.
Barn idag har nästan obegränsade möjligheter att skapa eget medieinnehåll, men de är inte alltid medvetna om sin roll som medieskapare. Det är här som skolan spelar en oerhört stor roll. Vi måste lära eleverna att kunna förstå om något är bra eller dåligt, om det är propaganda eller fakta eller något annat. För att eleverna ska kunna lära sig att sortera det massiva flödet av information som ständigt ökar måste skolan träna och förbereda eleverna till att bli mediekompententa samhällsmedborgare. Det är inte tekniken som är det viktigaste utan kunskapen om hur medier fungerar. Skolan kan träna eleverna i att kunna värdera informationen de hittar på nätet genom att ge dem kunskapen om vad de ska titta på. Vem har gjort sidan, vad vill de säga med sidan, varför har sidan gjorts, när gjordes den och hur hittade du dit. Dessa fem grundfrågor är mycket användbara, inte enbart för elever utan även för alla samhällsmedborgare.
Källkritiskt tänkande i skolan
Att dubbelkolla och vara observant är inget nytt förhållningssätt som kommit i och med den digitala utvecklingen. Däremot har vi avsevärt mycket mer information att sålla bland.
Det är av stor betydelse att i alla skolämnen, precis som i dagliga livet, att kritiskt granska medietexter och värdera dessa. Enligt kursplanerna i samhällskunskap skall eleverna få lära sig att urskilja budskap, användare och syfte i olika medier.
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Läroplanen betonar vikten av att eleverna blir aktiva aktörer för att kunna lära för livet.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
År 4-6
Informationssökning och källkritik.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
År 7-9
Informationssökning och källkritik.
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.
Söka information från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Källkritisk i undervisningen
För att kunna möta eleverna på rätt nivå kan det vara en god tanke att först inventera elevernas nätvanor. Vilka sidor besöker de? Vad använder de nätet till? Vilka medier känner de till? Vet de hur de ska hantera och söka information? Då vem som helst kan lägga ut information på nätet är det av yttersta vikt att hela tiden hålla sig kritisk till källan. Genom bloggar, gemensamma digitala arbetsytor som t ex wikis kan vi se och ta del av det som andra gör. På så vis blir vi världsmedborgare. (Löfving 2012) I min undervisning med källkritik brukar jag använda mig av de fem superfrågorna:
Vem ( vem står bakom sidan? Privatperson, myndighet, organisation, reklam...?)
Vad ( vad står det egentligen, är det trovärdigt?)
Varför ( Varför har sidan gjorts, vilket syfte? Bara privat tyckande, reklam, organisation?)
Hur ( Hur hittade man till sidan? Vilket sökord?)
När ( När uppdaterades sidan? Funkar länkarna?)
Dessa fem frågorna utgör en bra grundstomme för eleverna och de får testa att använda sina kunskaper genom att undersöka sidor och berätta/visa för varandra vad de kommit fram till utifrån frågorna. Då jag arbetar på lågstadiet anser jag att Wikimini är en fenomenal digital tjänst att använda med de yngre eleverna för att få in det kritiska tänkandet. Detta gäller både det egna skrivandet och andras. Wikimini är Wikipedia för barn upp till 12 år. Då eleverna förstår att det de skriver kan läsas och även ändras av andra så märker jag att de är mycket måna om att skriva egna texter, med egna ord samt att de är noga med att källhänvisa. Då man får redigera i andras texter är det lätt att även få in den etiska aspekten. Det vill säga hur man ska agera när man ändrar i någons dokument och hur man gör när man använder någon annans material. Att använda bloggen i undervisningen är även det ett mycket bra arbetsredskap att träna de yngre eleverna i källkritik. Då det ofta är elevernas egna bilder och arbeten som publiceras blir samtalet kring Creative commons av stor betydelse. Eleverna får träna på att läsa av symbolerna som talar om hur ett verk får användas. Twitter är ytterligare ett exempel på media att använda med de yngre eleverna. I min klass har vi ett eget twitterkonto där vi snabbt kan slänga iväg en fråga och snabbt få svar. Klassen ville t ex veta om man får ta skärmdumpar av Minecraft-byggen och publicera på vår blogg. Vi skickade en tweet till Mojang och fick svar inom några timmar att det var helt ok. Eleverna var så fascinerade av detta och började direkt att fundera på fler saker de vill fråga andra om. Det eleverna snabbt blir medvetna om är att det är lätt att kommunicera med andra och söka kunskap på detta sätt. För att kunna vara en världsmedborgare måste man ha digitala verktyg och det viktigaste av allt, kunskap om hur man förvaltar sitt digitala medborgarskap. För att ge eleverna denna kunskap behöver vi i skolan förmedla följande punkter i undervisningen för att de ska kunna använda de källkritiska glasögonen:
Det finns tre typer av källor; skriftliga, muntliga och materiella.
Vem har gjort sidan? Är det en myndighet, privatperson, ett företag...?
Varför har man gjort källan? För att ge information, fakta, sälja något...?
Hur ser sidan ut? Kontaktuppgifter, rimlighet, datum, andra källor?
Hitta man liknande information någon annanstans? Skolbibliotek, bibliotek, länkskafferi, annan webbsida...? (Dock kan även många källor tillsammans ha fel…) (www.webbstjarnan.se/kallkritik)
På www.webbstjärnan.se kan man även ladda ner en mycket hjälpsam plansch till klassrummet för att underlätta de källkritiska stegen. http://www.webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/forsta-hjalpen-for-kallkritik-pa-internet.pdf Annan hjälp med att utveckla elevernas kritiska tänkande är att visa dem trovärdiga resurser på nätet, tex Nationalencyklopedins webbsida och Kolla Källan (Diaz 2012). En bra idé kan vara att låta eleverna jämföra samma information på olika sidor. Stämmer faktan överens eller skiljer de sig åt? Vad kan det bero på?
Något jag tidigt tar upp med mina elever på lågstadiet är att de inte kan lita helt på Google. Att Google är en affärsidé som innebär att de mot betalning samlar information om sina användare och lagrar webbhistoriken. Detta för att kunna rikta annonser till sina användare. Så fort du använder Google så godkänner man att de får lagra din sökinformation (Diaz 2012). Det ser man tydligt om man tänker efter på vad man googlat på senast. Oftast dyker det upp anpassad reklam som har att göra med det senaste du sökte på.
Elever vill göra saker som har en mening och som är på riktigt, de vill påverka. Då blir lärandet på riktigt och eleven får motivation att fortsätta sitt engagerade lärande. I en nätverkande tid behöver man använda nätverkande arbetssätt som en väg till lärande. (Löfving 2012) Att bjuda in föräldrar och göra dem medvetna om det eleverna behöver förhålla sig till i sitt medieanvändande kan kanske resultera i utökad kunskap i samhället och minska klyftorna gällande medie och informationskompetens.
Ulla Carlsson, 2013, Media och informationskunnighet i nätverkssamhället – Skolan och demokratin. UNESCOS ramverk för lärare och lärarutbildning. Analyser och reflektioner. Nordicom.
Patricia Diaz, 2012, Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande. Studentlitteratur.
Lgr11
Christina Löfving, 2012, Digitala verktyg och sociala medier i undervsningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Liber
Varför är källkritik viktigt för demokratin?
Sociala medier är en del av demokratin pga att alla och en var kan skapa sig en röst och har möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet. Här kan även de som delar åsikt med varandra komma i kontakt och skapa ett kontaktnät. Det du vill ha sagt sprids snabbt, och ännu snabbare om du har ett stort kontaktnät. Om invånarna i Sverige skulle bli i fråntagna möjligheten att vara fri till att uttrycka sig via sociala medier, eller om möjligheterna skulle begränsas, skulle det antagligen bli upplopp! Enligt lag har alla rätt att yttra sig via olika medier.
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och ideér med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.
(Artikel 19 i Deklarationen om de mänskliga rättigheterna)
Yttrandefriheten är en av demokratins viktiga grundpelare. I och med det digitala samhället har yttrandefriheten förändrats på så sätt att var och en på ett enkelt sätt kan bli författare och vi har genom de sociala medierna fått en nytt kommunkationsmönster och en ny arena att framföra åsikter på.Ett demokratiskt samhälle förutsätter att vi har mediekunniga medborgare. Frågor om trovärdiga medier, nätsäkerhet och frihet på nätet är extra viktiga att lyfta (Carlsson 2013).
Samhället står inför ett stort demokratiproblem utifall klyftan mellan de som har kunskap att hantera information och de som inte har den kunskapen det blir större. Andra dilemman att lyfta är anonymiteten på nätet, det är lätt att utge sig för att vara någon man inte är samt att det som finns på nätet förändras ständigt. Okunskap är nog ändå det största problemet, hur media och innehåll skapas. Detta kan vi som arbetar i skolans värld förhoppningsvis förebygga genom undervisning i källkritik och kunskap om medier. Att ge våra elever de redskap de behöver för att hantera medie- och informationsflödet.
Källkritik i samhället.
Sociala medier är en viktig nyhetskanal som allt fler samhällstjänster utnyttjar. På Twitter t ex hittar man polisen, partier, nyhetskanaler, radio m.m. T om Vita Huset skaffade Twitter i våras.
Idag har vi tillgång till en oerhörd mängd information genom en mångfald av medier och informationsleverantörer. Detta ökar betydelsen av kunskap och förmåga att kunna värdera informationen. Medier och informationsleverantörer såsom bibliotek, arkiv och internet är viktiga verktyg för att hjälpa medborgarna att kunna göra bra val (Carlsson 2013).
För barn och unga är det forum som Facebook, instagram, youtube, bloggar, online spel m.fl som lockar. Barn spelar in egna filmer, skaffar egna kanaler där de publicerar sitt material och får views och likes. Därav viktigt att de kan hantera situationer som kan uppkomma. T ex hur man publicerar utifrån creative commons. Vad man kan göra om hot och problem uppstår iform av t ex kränkande kommentarer på sin blogg? Hur man beter sig mot andra på nätet?
Reklam riktad till barn förekommer på många spelsajter.
Vi behöver inte bara lära våra unga om hur man hanterar information utan även hur de kan skydda sig på nätet från att råka illa ut. Att inte lägga ut personlig information om sig själva, att tänka på vad de delar och tänka till innan man publicerar något.
Barn idag har nästan obegränsade möjligheter att skapa eget medieinnehåll, men de är inte alltid medvetna om sin roll som medieskapare. Det är här som skolan spelar en oerhört stor roll.
Vi måste lära eleverna att kunna förstå om något är bra eller dåligt, om det är propaganda eller fakta eller något annat.
För att eleverna ska kunna lära sig att sortera det massiva flödet av information som ständigt ökar måste skolan träna och förbereda eleverna till att bli mediekompententa samhällsmedborgare. Det är inte tekniken som är det viktigaste utan kunskapen om hur medier fungerar. Skolan kan träna eleverna i att kunna värdera informationen de hittar på nätet genom att ge dem kunskapen om vad de ska titta på. Vem har gjort sidan, vad vill de säga med sidan, varför har sidan gjorts, när gjordes den och hur hittade du dit. Dessa fem grundfrågor är mycket användbara, inte enbart för elever utan även för alla samhällsmedborgare.
Källkritiskt tänkande i skolan
Att dubbelkolla och vara observant är inget nytt förhållningssätt som kommit i och med den digitala utvecklingen. Däremot har vi avsevärt mycket mer information att sålla bland.
Det är av stor betydelse att i alla skolämnen, precis som i dagliga livet, att kritiskt granska medietexter och värdera dessa.
Enligt kursplanerna i samhällskunskap skall eleverna få lära sig att urskilja budskap, användare och syfte i olika medier.
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Läroplanen betonar vikten av att eleverna blir aktiva aktörer för att kunna lära för livet.I Lgr 11 är påbuden om att eleverna ska tränas i informationsteknik och ett källkritiskt förhållningssätt många.
Bibliotekarien ceciliabengtson ( http://skolbibliotekost.blogspot.se/2010/11/lgr11-informationssokning-och.html) har gjort följande sammanställning efter att i Lgr 11 gjort en sökning på ord relaterade till ämnet.
År F-3
- Informationssökning och källkritik.
- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
- Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
År 4-6- Informationssökning och källkritik.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
År 7-9Källkritisk i undervisningen
För att kunna möta eleverna på rätt nivå kan det vara en god tanke att först inventera elevernas nätvanor. Vilka sidor besöker de? Vad använder de nätet till? Vilka medier känner de till? Vet de hur de ska hantera och söka information?
Då vem som helst kan lägga ut information på nätet är det av yttersta vikt att hela tiden hålla sig kritisk till källan.
Genom bloggar, gemensamma digitala arbetsytor som t ex wikis kan vi se och ta del av det som andra gör. På så vis blir vi världsmedborgare. (Löfving 2012)
I min undervisning med källkritik brukar jag använda mig av de fem superfrågorna:
Dessa fem frågorna utgör en bra grundstomme för eleverna och de får testa att använda sina kunskaper genom att undersöka sidor och berätta/visa för varandra vad de kommit fram till utifrån frågorna.
Då jag arbetar på lågstadiet anser jag att Wikimini är en fenomenal digital tjänst att använda med de yngre eleverna för att få in det kritiska tänkandet. Detta gäller både det egna skrivandet och andras. Wikimini är Wikipedia för barn upp till 12 år. Då eleverna förstår att det de skriver kan läsas och även ändras av andra så märker jag att de är mycket måna om att skriva egna texter, med egna ord samt att de är noga med att källhänvisa. Då man får redigera i andras texter är det lätt att även få in den etiska aspekten. Det vill säga hur man ska agera när man ändrar i någons dokument och hur man gör när man använder någon annans material.
Att använda bloggen i undervisningen är även det ett mycket bra arbetsredskap att träna de yngre eleverna i källkritik. Då det ofta är elevernas egna bilder och arbeten som publiceras blir samtalet kring Creative commons av stor betydelse. Eleverna får träna på att läsa av symbolerna som talar om hur ett verk får användas.
Twitter är ytterligare ett exempel på media att använda med de yngre eleverna. I min klass har vi ett eget twitterkonto där vi snabbt kan slänga iväg en fråga och snabbt få svar. Klassen ville t ex veta om man får ta skärmdumpar av Minecraft-byggen och publicera på vår blogg. Vi skickade en tweet till Mojang och fick svar inom några timmar att det var helt ok. Eleverna var så fascinerade av detta och började direkt att fundera på fler saker de vill fråga andra om. Det eleverna snabbt blir medvetna om är att det är lätt att kommunicera med andra och söka kunskap på detta sätt.
För att kunna vara en världsmedborgare måste man ha digitala verktyg och det viktigaste av allt, kunskap om hur man förvaltar sitt digitala medborgarskap.
För att ge eleverna denna kunskap behöver vi i skolan förmedla följande punkter i undervisningen för att de ska kunna använda de källkritiska glasögonen:
På www.webbstjärnan.se kan man även ladda ner en mycket hjälpsam plansch till klassrummet för att underlätta de källkritiska stegen.
http://www.webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/forsta-hjalpen-for-kallkritik-pa-internet.pdf
Annan hjälp med att utveckla elevernas kritiska tänkande är att visa dem trovärdiga resurser på nätet, tex Nationalencyklopedins webbsida och Kolla Källan (Diaz 2012). En bra idé kan vara att låta eleverna jämföra samma information på olika sidor. Stämmer faktan överens eller skiljer de sig åt? Vad kan det bero på?
Något jag tidigt tar upp med mina elever på lågstadiet är att de inte kan lita helt på Google. Att Google är en affärsidé som innebär att de mot betalning samlar information om sina användare och lagrar webbhistoriken. Detta för att kunna rikta annonser till sina användare. Så fort du använder Google så godkänner man att de får lagra din sökinformation (Diaz 2012). Det ser man tydligt om man tänker efter på vad man googlat på senast. Oftast dyker det upp anpassad reklam som har att göra med det senaste du sökte på.
Elever vill göra saker som har en mening och som är på riktigt, de vill påverka. Då blir lärandet på riktigt och eleven får motivation att fortsätta sitt engagerade lärande. I en nätverkande tid behöver man använda nätverkande arbetssätt som en väg till lärande. (Löfving 2012) Att bjuda in föräldrar och göra dem medvetna om det eleverna behöver förhålla sig till i sitt medieanvändande kan kanske resultera i utökad kunskap i samhället och minska klyftorna gällande medie och informationskompetens.
Litteraturlista
ceciliabengtson ( http://skolbibliotekost.blogspot.se/2010/11/lgr11-informationssokning-och.html)
Ulla Carlsson, 2013, Media och informationskunnighet i nätverkssamhället – Skolan och demokratin. UNESCOS ramverk för lärare och lärarutbildning. Analyser och reflektioner. Nordicom.
Patricia Diaz, 2012, Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande. Studentlitteratur.
Lgr11
Christina Löfving, 2012, Digitala verktyg och sociala medier i undervsningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Liber
www.webbstjarnan.se/kallkritik