Hur kan källkritik vara en del av ett demokratiskt samhälle? Varför är källkritik ett viktigt fundament i ett demokratiskt samhälle? När du som kursdeltagare läst kurslitteraturen och fått inspiration från föreläsare ska du på denna wikiplats redogöra för och problematisera vilka funktioner aktörer inom mediaområdet har i relation till barn och unga. Redovisa också hur dessa erfarenheter praktiskt kan användas vid undervisning i källkritik.
I läroplaner för Gy11 står att: Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.
Idag växer barn upp omgivna av datorer och Internet på ett helt annat sätt än min generation. 2010 låg nivån på när hälften av en årskull börjar använda Internet på 3,9 år. Den är inte omöjligt att det kan komma att bli ännu yngre nybörjarålder. Därför är det så viktigt att man tidigt i skolan börjar med källkritik. I dagens informationssamhälle är inte problemet att hitta information, utan hitta information som är pålitlig. Det är här källkritiken kommer in. Källkritik är den metod som man använder för att granska information som man hittat från olika källor, för att ta reda på om informationen är trovärdig och tillförlitlig. Källkritik omfattar frågor som vem står bakom källan, är källan äkta, är källan en förstahandskälla, vilket budskap har källan? Alla källor har en avsändare och ett budskap. Källkritiken hjälper till att reda på vilka de är, det är inte alltid som det redovisas öppet.
Innan internets genombrott så spreds större delen av den information vi mötte via ”gammelmedia” med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Så är det inte idag eftersom vem som helst kan publicera sig, utan att en redaktion är inblandad. Även vid källkritik på Internet så gäller det att ställa de källkritiska frågorna. All information har ett syfte och ett budskap, även elektronisk. Det finns många sajter som ser seriösa och trovärdiga ut, men som förmedlar falsk eller vinklad information. Det är viktigt att lära sig att bedöma om informationen är rimlig genom att använda sig av flera källor. Men bara för att tillräckligt många källor säger samma sak kan man inte lita blint på uppgifterna. Många källor kan ha fel, de kan dessutom komma från samma ursprungliga källa. Det är inte mängden som avgör trovärdigheten. Det behövs en djupare förståelse för medier och hur de fungerar, att man får lära sig hur information skapas och sprids. När man har kunskaper om hur medier och olika informationsleverantörer fungerar i ett demokratiskt samhälle och hur man kan värdera dessa så kan man uttrycka sig och delta i den demokratiska processen. Det är viktigt för att kunna delta i ett samhälle som demokratiska medborgare. Att vara medie- och informationskompetent omfattar väsentlig kunskap om (a) hur medier, bibliotek, arkiv och andra informationsleverantörer fungerar, (b) under vilka förhållanden nyhetsmedier och informationsleverantörer kan utöva sina funktioner på ett effektivt sätt och (c) bedömning av hur väl dessa funktioner utövas genom att värdera innehållet och de tjänster som erbjuds (Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen s. 16).
Vi är sedan i höstas en en-till-en skola, alla elever har en egen bärbar dator. Eleverna googlar oftast när de börjar söka information. Ofta är det en länk till Wikipedia som kommer högt upp i träfflistan. Jag tycker det är intressant när jag handleder elever i informationssökning att diskutera Wikipedias för- och nackdelar med dem. Det är ett aktuellt och lättillgängligt uppslagsverk som dessutom är demokratiskt, alla kan skriva här. Jag brukar prata med eleverna om skillnaderna med Nationalecyklopedin. Att NE har färdiga artiklar och att Wikipedias är ibland halvfärdiga eller under arbete. Att NE har en namngiven artikelförfattare. Diskussionsdelen till en artikel i Wikipedia är också intressant kolla. Dessa skillnader vet inte alla om. Jämförelser med andra uppslagsverk visar att Wikipedias artiklar inte innehåller så många fel, men att det som alltid gäller att ställa sig de källkritiska frågorna. Under hösten har vi på vår skola tänkt jobba vidare med detta och prova på att eleverna ska få skriva egna artiklar i Wikipedia för att lära sig mer om hur det fungerar.
Källor:
Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Löfving, Christina: Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevent skola utifrån Lgr11 Thurén, Torsten: Källa: internet
Källkritik
Uppgift:
Hur kan källkritik vara en del av ett demokratiskt samhälle? Varför är källkritik ett viktigt fundament i ett demokratiskt samhälle? När du som kursdeltagare läst kurslitteraturen och fått inspiration från föreläsare ska du på denna wikiplats redogöra för och problematisera vilka funktioner aktörer inom mediaområdet har i relation till barn och unga. Redovisa också hur dessa erfarenheter praktiskt kan användas vid undervisning i källkritik.
I läroplaner för Gy11 står att: Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.
Idag växer barn upp omgivna av datorer och Internet på ett helt annat sätt än min generation. 2010 låg nivån på när hälften av en årskull börjar använda Internet på 3,9 år. Den är inte omöjligt att det kan komma att bli ännu yngre nybörjarålder. Därför är det så viktigt att man tidigt i skolan börjar med källkritik. I dagens informationssamhälle är inte problemet att hitta information, utan hitta information som är pålitlig. Det är här källkritiken kommer in. Källkritik är den metod som man använder för att granska information som man hittat från olika källor, för att ta reda på om informationen är trovärdig och tillförlitlig. Källkritik omfattar frågor som vem står bakom källan, är källan äkta, är källan en förstahandskälla, vilket budskap har källan? Alla källor har en avsändare och ett budskap. Källkritiken hjälper till att reda på vilka de är, det är inte alltid som det redovisas öppet.
Innan internets genombrott så spreds större delen av den information vi mötte via ”gammelmedia” med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Så är det inte idag eftersom vem som helst kan publicera sig, utan att en redaktion är inblandad. Även vid källkritik på Internet så gäller det att ställa de källkritiska frågorna. All information har ett syfte och ett budskap, även elektronisk. Det finns många sajter som ser seriösa och trovärdiga ut, men som förmedlar falsk eller vinklad information. Det är viktigt att lära sig att bedöma om informationen är rimlig genom att använda sig av flera källor. Men bara för att tillräckligt många källor säger samma sak kan man inte lita blint på uppgifterna. Många källor kan ha fel, de kan dessutom komma från samma ursprungliga källa. Det är inte mängden som avgör trovärdigheten. Det behövs en djupare förståelse för medier och hur de fungerar, att man får lära sig hur information skapas och sprids. När man har kunskaper om hur medier och olika informationsleverantörer fungerar i ett demokratiskt samhälle och hur man kan värdera dessa så kan man uttrycka sig och delta i den demokratiska processen. Det är viktigt för att kunna delta i ett samhälle som demokratiska medborgare. Att vara medie- och informationskompetent omfattar väsentlig kunskap om (a) hur medier, bibliotek, arkiv och andra informationsleverantörer fungerar, (b) under vilka förhållanden nyhetsmedier och informationsleverantörer kan utöva sina funktioner på ett effektivt sätt och (c) bedömning av hur väl dessa funktioner utövas genom att värdera innehållet och de tjänster som erbjuds (Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen s. 16).
Vi är sedan i höstas en en-till-en skola, alla elever har en egen bärbar dator. Eleverna googlar oftast när de börjar söka information. Ofta är det en länk till Wikipedia som kommer högt upp i träfflistan. Jag tycker det är intressant när jag handleder elever i informationssökning att diskutera Wikipedias för- och nackdelar med dem. Det är ett aktuellt och lättillgängligt uppslagsverk som dessutom är demokratiskt, alla kan skriva här. Jag brukar prata med eleverna om skillnaderna med Nationalecyklopedin. Att NE har färdiga artiklar och att Wikipedias är ibland halvfärdiga eller under arbete. Att NE har en namngiven artikelförfattare. Diskussionsdelen till en artikel i Wikipedia är också intressant kolla. Dessa skillnader vet inte alla om. Jämförelser med andra uppslagsverk visar att Wikipedias artiklar inte innehåller så många fel, men att det som alltid gäller att ställa sig de källkritiska frågorna. Under hösten har vi på vår skola tänkt jobba vidare med detta och prova på att eleverna ska få skriva egna artiklar i Wikipedia för att lära sig mer om hur det fungerar.
Källor:
Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället
Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen
Löfving, Christina: Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevent skola utifrån Lgr11
Thurén, Torsten: Källa: internet
.