Nu äntligen fungerade inbjudan och länkar så här kommer mitt bidrag.
Källkritik är för mig en demokratiförmåga. Likaväl som jag ser ”kunskap som makt” om ni förstår hur jag menar. Kurslitteraturen och alla länkar är en fantastisk tillgång och det är många som redan uppfunnit hjulet så att säga så det är bara att välja och använda direkt i undervisningen. Tyvärr är det inte ett mål som så många värderar betygmässigt men det är så oerhört viktigt att vi ger våra elever dessa verktyg. Ewa Thorslund från Statens medieråd, skriver i artikeln Skillnader i mediekunnighet hotar demokratin (Skolvärlden 2013) att det är skolans uppgift att tillhandahålla och förmedla källkritiska kunskaper då dagens samhälle ställer högre krav på medborgarna att kunna sålla mellan information och desinformation. Hon menar att “medie- och informationskunnighet är en mänsklig rättighet”. Det är skolans uppgift att tillhandahålla och förmedla även dessa kunskaper.
Vi har ett massivt informationsflöde i dag och samtidigt har vi dalande PISA siffror som indikation på att våra elever förstår det de läser allt sämre och sämre. Dels måste aktörerna ta större ansvar för vad som skrivs men vi i skolan måste lära eleverna att sålla och värdera informationen. Vi måste i skolan även satsa mer på att undervisa läsförståelse så att alla har samma chans att ta del av informationen som erbjuds på ett adekvat och rättvist sätt. I det ingår källkritik.
Det är en rättighet i ett demokratiskt samhälle att kunna förstå och sålla rätt bland allas rätt att uttrycka sig, att värdera information från alla olika aktörer med allas olika syfte. Elever måste få lära sig hur de söker, sorterar och värderar den information de finner. De ska utveckla den fjärde basfärdighet som det talades mycket om under den statliga ITiS satsningen i början av 2000-talet, men som tyvärr tystnade allteftersom tiden gick. Stig Roland Rask med flera skriver bra om detta genom KK-stiftelsens skriftserie (nr 9) som också har många bra andra skrifter. Skolan trodde kanske att den fjärde basfärdigheten blivit en lika naturlig del som våra basämnen men det visade ju sig vara fel när man ser PISA resultaten. Oavsett mina åsikter omkring PISA så måste jag ju se det som en indikation på att något är fel och välja att göra något åt det.
Skolan har ett demokratifostrande uppdrag. Eleverna ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. I skolans uppdrag ingår också att arbeta med olika perspektiv, inklusive det internationella, det etiska och det historiska. I både grundskolan och gymnasieskolan ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande. I UPPDRAG: DEMOKRATI från Forum för levande historia berörs både teman och sakkunskap som är centrala i en rad olika ämnen, däribland samhällskunskap, svenska, historia och religionskunskap.
I kursplanen för svenska står bland annat att undervisningen ska ”bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor”. Eleverna ska också träna sig i att ”leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts” och i hur man ”sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt”.
I ämnesplanen för svenska anges att eleverna ”ska ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna”. Ämnesplanerna fastslår att undervisningen i svenska ska ”utveckla elevernas förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter och medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar”. Undervisningen ska även ”bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor” samt ”utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv”.
Källkritik försöker jag använda som en naturlig del i undervisningen. Jag vill ha eleverna engagerade och aktiva därför tycker jag om att jobba med workshops. Forum för levande historia har mycket bra och användbart material. De har bland annat färdiga workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om bra samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden. Dessa workshopar passar demokratiundervisningen i åk 9 till åk 3 på gymnasiet enligt deras hemsida.
De färdiga workshoparna handlar om demokratins grundprinciper och betydelse då och nu. Temat tar upp rösträtt, nationalism och främlingsfientlighet. Exemplen utgörs av bland annat demokratiutvecklingen i Nordafrika 2011 och från Europa under 1930- och 1940-talen. Elevaktiva övningar varvas med fotografier, ljud- och filmklipp som speglar levnadsöden och händelser från 1930-talets Europa till i dag. Workshoparna i UPPDRAG: DEMOKRATI är uppdelade i tre teman: demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter och är alla helt fristående och behöver inte följas åt.
Jag använder även NE:s många bra sidor och deras färdiga övningar i sitt Temapaket - Källkritik - Att jämföra hemsidor. Mediekompassen och MIK-rummets sidor om källkritik är mycket användbara och Statens medieråds skrift "Expert på medier - digital kompetens i lgr 11" med sitt kapitel om källkritik är också bra. Speciellt viktigt är det som eleven som publicist. Webbsidan www.allaboutexplorers.com är på engelska och bra att använda just på engelska lektionerna så slipper man översätta och omvandla allt man har själv, de har bra övningar för värdering av källor bland annat.
Mediaklippet "Källkritik - att hitta korrekt information på Internet" från webbsidan Internetkunskap https://www.youtube.com/watch?v=eEbW79vCz-s är enkel och tydlig och UNESCO:s ramverk presenterar bra exempel på lektionstips, i "Media education - a it for teachers, students, parents and professionals". Dessutom finns många bra, enkla och användbara övningar på http://www.infokoll.se/index.php/kaellkritik?start=6
Filmpedagogerna i Göteborg har mycket bra och användbart material. Speciellt om film som lätt kan användas direkt i undervisningen. Dessutom kommer jag att interagera mer med bibliotekarien efter den här kursen :)
Referenser:
Alexanderson, K. (2012). Källkritik på Internet. .SE:s Internetguide, nr 25. Ödeshög: DanagårdsLiTHO. Hämtat från www.iis.se/guider
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (et al). (2007). Textflytt och sökslump - informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
All about Explorers. (2006). (G. Aungst, Red.) Hämtat från All about explorers: www.allaboutexplorers.com
Dunås, J. (Red.). (2013). Medie- och informationskunnighet i de nordiska länderna. Statens medieråd och NORDICOM i det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2013.
Findahl, O. (2009). Unga Svenskar och Internet 2009. Stockholm: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Hämtat från www.iis.se/docs/unga_svenskar_och_internet_2009.pdf 20140601
Findahl, O. (2011). Svenskarna och Internet 2011. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Hämtat från http://www.iis.se/docs/SOI2011.pdf 20140531
Forum för levande historia. (u.d.). Forum för levande historia. (E. Franck, Redaktör) Hämtat från UPPDRAG: DEMOKRATI: http://www.levandehistoria.se/ den 15 10 2014
Fröjd, P. (2005). Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Limberg, L. (2003). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Göteborg: Publiceringsföreningen VALFRID.
Lindgren, E.-K. (2008). Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? – ett aktionsinriktat läsprojekt. Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Nordicom. (2009). Medierna allt starkare på nätet men intresset för ’traditionella’ nyheter minskar. Göteborg: Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning.
Nordicom. (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. (U. Carlsson, Red.) Göteborg: Nordicom.
PIRLS 2006: läsförmågan hos elever i årskurs 4. (u.d.).
Rask, S. R. (2000). Den fjärde basfärdigheten. KK-stiftelsens skriftserie (nr 9). Hämtat från www.kks.se/om/lists/.../156/den_fjarde_basfardigheten_2000_publ.pdf
Rosén, M. (2012:10). Förändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- till 10-åringar. Resultat från internationella studier. 111–139. SOU 2012:10.
Skolverket. (2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Hämtat från www.skolverket.se den 22 12 2013
Skolverket. (2009). Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Stockholm: Göteborgs universitet.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Kursplan i svenska. Grundskolans läroplan. Lgr11. . Hämtat från www.skolverket.se den 22 12 2013
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). It-användning och it-kompetens i skolan . Stockholm: Skolverket. Hämtat den 09 05 2014
Säljö, R. (2005). Från text till digitala medier: utveckling av tolkningspraktiker och individers lärande. i R. Säljö, Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. (ss. 197-221). Stockholm: Norstedts.
Källkritik är för mig en demokratiförmåga. Likaväl som jag ser ”kunskap som makt” om ni förstår hur jag menar. Kurslitteraturen och alla länkar är en fantastisk tillgång och det är många som redan uppfunnit hjulet så att säga så det är bara att välja och använda direkt i undervisningen. Tyvärr är det inte ett mål som så många värderar betygmässigt men det är så oerhört viktigt att vi ger våra elever dessa verktyg. Ewa Thorslund från Statens medieråd, skriver i artikeln Skillnader i mediekunnighet hotar demokratin (Skolvärlden 2013) att det är skolans uppgift att tillhandahålla och förmedla källkritiska kunskaper då dagens samhälle ställer högre krav på medborgarna att kunna sålla mellan information och desinformation. Hon menar att “medie- och informationskunnighet är en mänsklig rättighet”. Det är skolans uppgift att tillhandahålla och förmedla även dessa kunskaper.
Vi har ett massivt informationsflöde i dag och samtidigt har vi dalande PISA siffror som indikation på att våra elever förstår det de läser allt sämre och sämre. Dels måste aktörerna ta större ansvar för vad som skrivs men vi i skolan måste lära eleverna att sålla och värdera informationen. Vi måste i skolan även satsa mer på att undervisa läsförståelse så att alla har samma chans att ta del av informationen som erbjuds på ett adekvat och rättvist sätt. I det ingår källkritik.
Det är en rättighet i ett demokratiskt samhälle att kunna förstå och sålla rätt bland allas rätt att uttrycka sig, att värdera information från alla olika aktörer med allas olika syfte. Elever måste få lära sig hur de söker, sorterar och värderar den information de finner. De ska utveckla den fjärde basfärdighet som det talades mycket om under den statliga ITiS satsningen i början av 2000-talet, men som tyvärr tystnade allteftersom tiden gick. Stig Roland Rask med flera skriver bra om detta genom KK-stiftelsens skriftserie (nr 9) som också har många bra andra skrifter. Skolan trodde kanske att den fjärde basfärdigheten blivit en lika naturlig del som våra basämnen men det visade ju sig vara fel när man ser PISA resultaten. Oavsett mina åsikter omkring PISA så måste jag ju se det som en indikation på att något är fel och välja att göra något åt det.
Skolan har ett demokratifostrande uppdrag. Eleverna ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. I skolans uppdrag ingår också att arbeta med olika perspektiv, inklusive det internationella, det etiska och det historiska. I både grundskolan och gymnasieskolan ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande. I UPPDRAG: DEMOKRATI från Forum för levande historia berörs både teman och sakkunskap som är centrala i en rad olika ämnen, däribland samhällskunskap, svenska, historia och religionskunskap.
I kursplanen för svenska står bland annat att undervisningen ska ”bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor”. Eleverna ska också träna sig i att ”leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts” och i hur man ”sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt”.
I ämnesplanen för svenska anges att eleverna ”ska ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna”. Ämnesplanerna fastslår att undervisningen i svenska ska ”utveckla elevernas förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter och medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar”. Undervisningen ska även ”bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor” samt ”utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv”.
Källkritik försöker jag använda som en naturlig del i undervisningen. Jag vill ha eleverna engagerade och aktiva därför tycker jag om att jobba med workshops. Forum för levande historia har mycket bra och användbart material. De har bland annat färdiga workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om bra samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden. Dessa workshopar passar demokratiundervisningen i åk 9 till åk 3 på gymnasiet enligt deras hemsida.
De färdiga workshoparna handlar om demokratins grundprinciper och betydelse då och nu. Temat tar upp rösträtt, nationalism och främlingsfientlighet. Exemplen utgörs av bland annat demokratiutvecklingen i Nordafrika 2011 och från Europa under 1930- och 1940-talen. Elevaktiva övningar varvas med fotografier, ljud- och filmklipp som speglar levnadsöden och händelser från 1930-talets Europa till i dag. Workshoparna i UPPDRAG: DEMOKRATI är uppdelade i tre teman: demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter och är alla helt fristående och behöver inte följas åt.
Jag använder även NE:s många bra sidor och deras färdiga övningar i sitt Temapaket - Källkritik - Att jämföra hemsidor. Mediekompassen och MIK-rummets sidor om källkritik är mycket användbara och Statens medieråds skrift "Expert på medier - digital kompetens i lgr 11" med sitt kapitel om källkritik är också bra. Speciellt viktigt är det som eleven som publicist. Webbsidan www.allaboutexplorers.com är på engelska och bra att använda just på engelska lektionerna så slipper man översätta och omvandla allt man har själv, de har bra övningar för värdering av källor bland annat.
Mediaklippet "Källkritik - att hitta korrekt information på Internet" från webbsidan Internetkunskap https://www.youtube.com/watch?v=eEbW79vCz-s är enkel och tydlig och UNESCO:s ramverk presenterar bra exempel på lektionstips, i "Media education - a it for teachers, students, parents and professionals". Dessutom finns många bra, enkla och användbara övningar på http://www.infokoll.se/index.php/kaellkritik?start=6
Filmpedagogerna i Göteborg har mycket bra och användbart material. Speciellt om film som lätt kan användas direkt i undervisningen. Dessutom kommer jag att interagera mer med bibliotekarien efter den här kursen :)
Referenser:
Alexanderson, K. (2012). Källkritik på Internet. .SE:s Internetguide, nr 25. Ödeshög: DanagårdsLiTHO. Hämtat från www.iis.se/guider
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (et al). (2007). Textflytt och sökslump - informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
All about Explorers. (2006). (G. Aungst, Red.) Hämtat från All about explorers: www.allaboutexplorers.com
Dunås, J. (Red.). (2013). Medie- och informationskunnighet i de nordiska länderna. Statens medieråd och NORDICOM i det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2013.
Findahl, O. (2009). Unga Svenskar och Internet 2009. Stockholm: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Hämtat från www.iis.se/docs/unga_svenskar_och_internet_2009.pdf 20140601
Findahl, O. (2011). Svenskarna och Internet 2011. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Hämtat från http://www.iis.se/docs/SOI2011.pdf 20140531
Forum för levande historia. (u.d.). Forum för levande historia. (E. Franck, Redaktör) Hämtat från UPPDRAG: DEMOKRATI: http://www.levandehistoria.se/ den 15 10 2014
Fröjd, P. (2005). Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Gruvö, J. (Red.). (u.d.). Temapaket källkritik. (© Nationalencyklopedin 2014) Hämtat från NE (Nationalencyklopidin): http://www.ne.se/k%C3%A4llkritik?i_h_word=Temapaket+-+K%C3%A4llkritik+-+Att+j%C3%A4mf%C3%B6ra+hemsidor den 15 10 2014
Holmberg, F. (u.d.). Filmpedagogerna. Hämtat från http://www.filmpedagogerna.se den 09 kl. 07:28 11 2013
Kress, G. ( (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge. 2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge.
Källkritik - att hitta korrekt information på Internet. (u.d.). Internetkunskap. Hämtat från https://www.youtube.com/watch?v=eEbW79vCz-s den 15 10 2014
Limberg, L. (2003). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Göteborg: Publiceringsföreningen VALFRID.
Lindgren, E.-K. (2008). Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? – ett aktionsinriktat läsprojekt. Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Mediekompass och Statens medieråd. (2011). Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 . Hämtat från MIK - rummet: http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Handbok-till-medieundervisning-Lgr-11-/
Mediekompassen. (den 15 10 2014). (© Copyright 2013 Mediekompass) Hämtat från Mediekompassen: http://www.mediekompass.se/
Medierådet. (2010). Ungar & medier 2010: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet. Hämtat från http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar%20och%20medier%202010.pdf
Medierådet. (2012/13). Ungar & medier: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet. Hämtat från http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Ungarmedier/ den 27 03 2014
Nordicom. (2009). Medierna allt starkare på nätet men intresset för ’traditionella’ nyheter minskar. Göteborg: Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning.
Nordicom. (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. (U. Carlsson, Red.) Göteborg: Nordicom.
PIRLS 2006: läsförmågan hos elever i årskurs 4. (u.d.).
Rask, S. R. (2000). Den fjärde basfärdigheten. KK-stiftelsens skriftserie (nr 9). Hämtat från www.kks.se/om/lists/.../156/den_fjarde_basfardigheten_2000_publ.pdf
Rosén, M. (2012:10). Förändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- till 10-åringar. Resultat från internationella studier. 111–139. SOU 2012:10.
Skolverket. (2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Hämtat från www.skolverket.se den 22 12 2013
Skolverket. (2009). Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Stockholm: Göteborgs universitet.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Kursplan i svenska. Grundskolans läroplan. Lgr11. . Hämtat från www.skolverket.se den 22 12 2013
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). It-användning och it-kompetens i skolan . Stockholm: Skolverket. Hämtat den 09 05 2014
Skolverket. (2013). Läroplaner, ämnen och kurser. Hämtat från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sva?tos=gy&subjectCode=sva&lang=sv den 21 12 2013
SOU 2007:28. (den 03 05 2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Hämtat från Regeringskansliet: http://www.regeringen.se/sb/d/8439/a/81428 den 21 04 2014
Statens Mediaråd. (08 2014). Pedagogiskt paket kring källkritik. Hämtat från MIK rummet: http://mik.statensmedierad.se/nyheter/2014/08/pedagogiskt-paket-kring-kallkritik
Statens medieråd. (2013). Unga och medier 2012/13. Stockholm. Hämtat från www.statensmedierad.se/ungarochmedier.
Sundelin, A. (u.d.). Källkritik. Infokoll. (P. Lundström, Red.) Hämtat från http://www.infokoll.se/index.php/kaellkritik?start=6
Svenska Dagbladet. (18 april 2014 kl 12:30, uppdaterad: 30 april 2014 kl 14:32 ). Nationella proven förvirrar. (F. Karén, Red.) Hämtat från SvD Opinion.se: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nationella-proven-forvirrar_3478394.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140626 20140624
Säljö, R. (2005). Från text till digitala medier: utveckling av tolkningspraktiker och individers lärande. i R. Säljö, Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. (ss. 197-221). Stockholm: Norstedts.
Thorslund, E. (den 2 juli 2013). Skillnader i mediekunnighet hotar demokratin. Skolvärlden. Stockholm. Hämtat från http://skolvarlden.se/artiklar/skillnader-i-mediekunnighet-hotar-demokratin den 15 10 2014
Unesco. (2009). United Nations literacy decade: International strategic. Hämtat från http://doc.iiep.unesco.org/cgi-bin/wwwi32.exe/%5Bin=epidoc1.in%5D/?t2000=027067/%28100%29 den 22 12 2013
Unesco. (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Paris: Unesco. Hämtat från http://www.nordicom.gu.se/cl/publ/electronic/UNESCO%20SV%2020130218.pdf
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – Lässtrategier och studieteknink för de första skolåren. Stockholm: Natur&Kultur.
Wilson, C. G.-K. (den 08 02 2013). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Paris 2011. Hämtat från http://www.nordicom.gu.se/cl/publ/electronic/UNESCO%20SV%2020130218.pdf den 28 03 2014
Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur.